“Nnbi” n Ǧubran Xalil Ǧubran

Partager

Di ɛacra n isaggasen-agi ineggura, lwelha n yimyura n teqbaylit tezzi ɣer usuqel n yedlisen ilsawiyen ɣer tutlayt tamaziɣt. Ahat amazwru i-ikecmen annar n tsuqilt yerna s wudem iwaten d Muḥya. Anwa deg-nneɣ u nefrawes ara s -wudem s wacu id yerra ɣer taqbaylit isefra n Jaques Prevert, Boris Vian, neɣ ticequfin n Becket d wiyaḍ ? Mohya yerẓan asalu i ubrid –agi n tsuqilt, ibegned d akken tutlayt taqbaylit tezmer ad terr ɣer irebi-s yal tidmi akken ibɣu tella d tudrigt neɣ tuffirt. Deg assen ɣer ass-a , aṭas n yemyura id yegren s annar –agi n tsuqilt akken ad jaben tikta timaynutin i tasekla taqbaylit, akken ad sswan akal n tikta s waman yesidiren iḥulfan deg ulawen. Anamek n wawal iban : «taqbylit d tutlayt yekkin di telsa, telsa d amur di taqbaylit .» Tissin ɣer unar-agi n tisuqelt sɣur imyura am Kezar Ameziane, Boualem Messousi, Mohamed Arab Ait Kaci , Selmi Moussa, Hamid Ibiri id yerran acḥal d-adlis ɣer taqbaylit ur d yelli aya s ugacur neɣ s kra n tiselbi ur nesɛi ara iswi. Lmeqsud n leqdic d asekcem n tsekla-nneɣ ɣer unnar ahrawan n leǧnas akken adif n tutlayt-nneɣ ad yawwi isufer i tudert-is si lliqa talsawit si tama , yerna si ljiha-s ad yedhen telsa s yellan deg-s d- anaṣli. Yal terga tebda d timeqwa uqbel ad tawwi abrid ɣer wasif yettawin ɣer ugaraw yellan d temda n telqay. Alim ɣef alim , aqecuḍ ɣer wayeḍ, axeclaw ɣer gma-s, yettali lɛac n tmusni yettebded akken ad yuɣal d lmexzen n tidmi. Ṛṛuh yeselḥuyen ṣṣura yeḥwaj ijujaḥ n lebɣi akken ad ikamel. Yal ifeṭiwej s wazal-is, yal abeḥri s nsim-is. Tudert tella d-ixulaf n wayen yezrin akked d usnerni d usefti n wayen yellan. Tettɣar ljedra ma yelli-tt ugersal, treku tlaba ma teɛaṭal di tili. Idim ur n neddim isufar-is ansi nniḍen yettesqeḍ , ikečem agni n fennu. Ulac win yesmenɛen iman-is si takka n tatut ma yella yebrek ddew utamu n waglugel. Ɣef aya tulya n tabruǧin n yixef-nneɣ ɣer wayen id yettnulfun ɣer leǧnas nniḍen d lwajeb ma yella nebɣa ad tidirt cetla. D aya d wayen nniḍen i yerran Louni Hocine ad yemɛabar akked d umyag n Ǧubran Xallil Ǧubran akken ad yesenṭaq nnib –ines s wawal n nnbi nniḍen Ccix Muhend U Lḥssin. D-aya i t-yewwin ad yer awal yuzlen deg immi n telsa ad yenunet deg umayag n Si Muḥend U Mḥend. D aya i t-yesmedgen akken ad yerr gar ifasen n nnbi n Xallil Ǧubran taɛakazt n Yusef U Qasi. Awal adqim acqiq yeterḍeq d iceqfan akken yal acquf ad yezdi akken nniḍen ɣer gma-s i wakken di tabḥatin n wass-a ad yawi inumak nniḍen yeddan d tallit tatrat amer wid yenumen d ṣber akked ugursel ad zwin tindal ɣef allen-nsen wa ad wallin udem n wass-a s wallen timiranin ! Lebɣi yecban wagi yedda ddew tacḍat n ucqirew akked leḥmala n wayen ifazen. Tidet ur yeshli wara akken ad yerr umdan tira Xallil Ǧubran si temeslayt-it tanaṣlit ɣer tin nniḍen imi «Nnbi» d tira yeččuren d tugniwin tufirin gar lɣerza akked izuraz n tidmi. Maca ɣef win yesnen inumak n umyag n teqbaylit awal n uwezɣi d awezɣi ad yettwentaq deg immi-s. Ɣef inumak-agi i tbedd tajmilit yerra Louni Hocine i tsekla taqbaylit, netta id yerran yiwen ugaruj gar igarujen n tsekla talsawit ɣer tutlayt n Mouloud Mammeri, Lounis Ait Menguellet, Matoub Lounes, Slimane Azem d kra win is yegan lɛaz i teqbaylit. Ahat adif n wawal d amek is yenna Muhya : «ih ad nernu .. mazal lxir ɣer zdat !»

Ait Slimane Hamid

Partager