Tuɣalit ɣer tfaska n Maɛtqa

Partager

Deg ussan ineggura n wayyur n yunyu i iɛeddan tella-d tfaska n ufexxar deg Maɛtqa, deg teẓrigt-is tis-semmus, ɣas llant-d yakan send 11 n teẓrigin n tmeɣriwin tiɣelnawin. Iqennucen i yellan d azamul-nneɣ, d win n yimaziɣen merra, yewwi-d ad nerr i ɣur-sen awellih, ad ten-neḥrez, ad ten-nessider s yiqeddicen yemgerraden akka am tfaska-a n Maɛtqa neɣ am tin n Udrar n Fad. Deg ttiɛad ihi, Aṭas n twilayin i yettekkan deg-s seg ukuẓ n tɣemmar, am Tmenrast, Tabeskert, Taɣerdayt, Lezzayer Tamanaɣt ed tiyaḍ. Ahat ugar n 100 n yinefsaren ay d-yusan i umkan, yal wa d acu i d-yewwi. Wa yeskanay-d lesnaf yemgerraden n yiqennucen s ccbaḥa-nsen, wa yenwa ad d-yefser aẓref s tmengucin ed tzurar ed txutam n yezwawen. Wayeḍ d initen n tqendyar n tlawin tizwawin ay d-isres i walmend n tmuɣli. Tidukkla Tadelsant Adrar n Fad tella deg usihar am tal tikkelt anida i d-tettwasken s sin n yimeɣnasen n yidles: Mass Sadeq Nait Urbaɛ akked Lxeyyer. Wiyi i d-bedreɣ yella-asen-d usarag s wazal-is, i d-wwin ass n sed 21 yunyu ɣef yiqennucen ed yizamulen i seqdacent tlawin zik. Imi ass-a deg wussan, iteddu waya ad yettwattu, iteddu ad yunag ɣer tatut ma ur t-id-neṭṭif. Acku tura drus i yeḥsan d acu ttnemmiken yizumal n rrqem, ɣef umedya. Ula d tulawin ur ẓrant imi timetti yecɣeb-itt wayen nniḍen deg yiseggasen-a ineggura. Ahat ala kra n temɣarin mu tseḥḥa tekwat (mémoire) i izemmren ad d-inint kra. Asarag idum ugar n sin n yesragen. Iturawen (présents) d wid i yefkan tameẓẓuɣt ed tmuɣli akken ilaq, ladɣa mi kecmen deg umaḍal n yiriten ed yizamulen ed wazal-nsen s umeslay n yemsaragen (conférenciers) i isennden ɣef udlis i d-yessufeɣ umedyaz Brahim Lxeyyer «Yal azamul yesɛa azal» s tallelt n Tidukkla, tura ukuẓ n yiseggasen-aya ɣer deffir. Ɣef tikkin-nni Sadeq Rebaɛi yenwa ad d-yini: «Ttiɛad n Maɛtqa d ayen igerren rnu d ayen ilaqen. Tamnadt am tin tesra i temliliyin yecban tidak, acku ma ulac ad iruḥ ugerruj-nni i tesɛa. Nekk ad asen-iniɣ semmdet, afud igerrzen. Ttiɛad ɣer teẓrigt n qabel ». Ma yella d Lxeyyer Brahimi, amdan-a i ur neqqim d amedyaz kan i d-yettagmen amawal ladɣa n Ayt-Smaɛel seg tqaɛet n tesrafin yeffren, maca daɣen ibennu akka iqennucen s waṭas n tmussni ɣef-sen. Rnu-as yessunuɣ taẓuri deg tal tafekka, d taɣawsa neɣ d taɣrabt. Yella-aneɣ ihi ula d netta umeslay yid-s, hata wacu i d-yenna: «Skud nnumeɣ rezzuɣ ɣer din yal aseggas, xulḍeɣ aṭas asihar-nni. D lecɣal n lɛali nezzeh i yettmaggan din. Asarag-nneɣ nek ed Sadeq iɛedda akken ilaq skud azayez yerra-d ddhen-is i ɣur-s. Ad ibarek Yuc ɣef yinaẓuren-nni imi d-sersen taẓuri talqayant tuqem». Ad d-nesmekti daɣen dakken deg teɣzi n semmus n wussan n tfaska yella-d daɣen ccna deg tmeddit i wid iḥemmlen aẓawan. Akked kra n yisuyas n umezgun i ucmummeḥ n warrac. War ma nettu tikkin n kra n yimussnawen n umaḍal n tzemrin, neɣ d win n usker n tzizwa, neɣ daɣen d win n urebbi n yiwetlan. Ibabaten n lecɣal-a merra i yellan di ttiɛad, bḍan tamussni-nsen akked yimeḥḍaren ed wid yebɣan ad gzun. Taggara n tfaska, deg wass n 24 seg yunyu, yella-d ubḍaw n warrazen i wid i d-yufraren deg tqacuct s wayen i d-yewwin ed wayen i gan. Lmir n Suq El Tenin yerra seg tama-s tajmilt i Maɛtub Lwennas imi i d-yesmekta ass-nni amcum deg rreḥba-nni, Timlilit mi qrib ad tseqqef, iban-d deg-s uɛraḍ i kra n win yellan din ɣer tuččit n seksu. Dɣa din d tamdelt n tfaska timgerrezt n yiqennucen deg Maɛtqa i d-yellan, ad t-id-nesmekti, s tallelt n tneɣlaft n yidles ed lwali n Tizi Wezzu ladɣa.

Mhenni Xalifi

Partager