Abeddel i d-yellan seg umdal n ufalu

Partager

Segmi yettwamdel ufalu n Xerraṭa d larbɛa i iɛeddan, tikli n tkeryas tuɣal d tin iḥersen cwiṭ, ladɣa deg ubrid i d-yettawin seg temnaḍt mu ssawalen Tiɣremt (la cité) ɣer Ɛecba (les gorges) deg Lberǧ n Mira talemmast anda i d-yezga daɣen ubrid i yessawaḍen ɣer Ɛecba. Maca tamsulta akked yijadarmiyen ar tura sselḥawen tikli akken ilaq mebla isehwa. Ad d-nesmekti belli afalu-a n Xerraṭa i isaḥen deg ubrid aɣelnaw wis 9, d aseɣwen gar Bgayet ed Seṭṭif, yettwamdel i tikli ass 10 seg ctember. Aya ad idum alama d 25 seg yiwen n wayyur, yettusemma lqidar n mraw ed sḍis (16) n wussan. Tiswiɛin n usekker ad ttilint-d seg 6sr alama d 16sr n tmeddit. Tasebbiwt n waya, d yiwet n tezrawt i yettmaggan din akken ad asen-yettwaɛewwed ureqqaɛ i kraḍ-is n yifula yemmestnan, aneɣmis-a ayen n waɣir n Bgayet deg yiwen n ulɣu (communiqué). Wid yesseqdacen Abrid-a aɣelnaw wis tẓa, uɣalen ttukkayen seg ubrid aqbur n Ɛecba akken ad awḍen Xerraṭa, ma yella d at taẓayt, akken i d-yenna uḍris i d-yettwaberrḥen ass n amhad 4 seg ctember, « ttwaɛerḍen di laḍdil ad aɣen Abrid aɣelnaw wis 75 i yessawaḍen seg Bgayet ɣer Seṭṭif mara ad tɛeddiḍ seg Amizur, Berbaca, Kendira alama d Bouandas, akked daɣen, ad ṭṭfen Abrid aɣelnaw wis 43, i yeqqnen Bgayet ɣer Jijel mara tekkeḍ seg Ssuq Letnin, Melbu, Zyama Mensuriya ed Elɛewwana », ay d-yenna dima ulɣu. D aneɣmis kan, afalu-a i yettwaldin deg useggas n 1988, yeggra-d deg waddad ur yessefraḥ ara. Aṭas n tamiwin ihi aydeg i tent-yuɣ taggara-a: ama d takka i yettziden dinna trennu seg wakken ur yesnuffus amek ilaq, neɣ seg tafat i yuqan dinna am tidet mi ttwaɣayent teftilin seg tikkelt ɣer tayeḍ. Ma yella deg tegrest (ccetwa), ddaɛwa tetteggri-d texser ugar, imi d-ttekcamen kra n waman n yiɣebbaren ttarran amḍiq-n d jahennama gedged. « Annect-a d ayen i yewwi-d ad yili acḥal-aya, nwala merra belli yeggra-d deg lḥala n dderbiz. Lḥasul d ayen yelhan aṭas mi i as-d-muqlen ». Ay d-yenna yiwen n yilemẓi.

Mhenni Xalifi

Partager