Aneɣmis (information) yella kan d ameslay gar yimezdaɣ n Ayt Smaɛel seg waṭas d aseggas tura. Meḥsub iɣermanen-is (citoyens) llan ɣilen belli taɣiwant-a, i yeggugen (ibeɛden) s wazal n 60 n yikilumitren ɣef Bgayet, ur tettɛeṭṭil ara ad tettwiqqen s lgaz n temdint neɣ n lḥiḍ. Maca ddurt yezrin yuɣal-d wawal-a n wacḥal-aya d unsib (officiel). Mi akken rgen yimḍebbren n tɣiwant ed kra n yimezdaɣ n taddart ɣer temnaḍt mu ssawalen « Aswel » bac ad walin annar ed ubrid ansi yezmer ad d-yekk ugazuduk. « Nelḥem ɣer umḍiq anda nga yiwet n tezrawt ɣef wansi ara d-iɛeddi uteyyu-nni, syin akin, kra n win yettsayalen akal din, nessawel-as bac ad yestenyi turagt n uɛeddi ». Aya yenna-aɣ-t-id unmazul n uselway (vice-président) n tɣiwant n Ayt-Smaɛel mass Sadeq Rebbaɛi, send ad d-yernu ɣef ssmamat i d-yettak usenfar i yimal. « Ar tura aṭas i yestenyan yakan, llan d tidet werɛad, mazal steqsayen, maca yettban-aɣ-d ur d-nettmagar ara ugur seg tama-ya, skud asenfar d ayen ara yekksen taɛkemt i yimezdaɣ merra ». D tidet, ur ilaq ara akk ad d-tmager tɣiwant tiririyin n « uhu » sɣur imezdaɣ, ḥaca ma yella smenyifen aqaɛ ed ubellaɛ akken qqaren, rnan ttun lmeḥna-nni n yennayer n useggas 2012, asmi rewwun leɛtab, aḥeyyer, adaxel , ed uḥebber bac ad afen tabutayt n lgaz. Ad d-nesmekti dakken taɣbalut n lgaz-a ad d-taweḍ Ayt-Smaɛel seg temnaḍt Tala n Yifassen i yettabaɛen tawilayt n Seṭṭif, dɣa syin ad d-tekcem Buyman anda ara tettwasbedd teɣsert-nni (station de détente), seg wansi ara ttwasseččent ihi akk tuddart n Ayt Smaɛel, send mara tesdaffel amḍiq « Aswel ». Mara yekfu umgar n tzemmilin, ad yettwasres ukaram(dossier) n tezrawt iwakken ad yettwajerred usenfar deg tazwara n useggas-a ara d-ikecmen n 2015. Dɣa, rnu kra n wakud ad bdun yiqeddicen, i nessaram ur ttaɣen ara amecwar bac ad kfun. « S lferḥ d agaɛmir ay nlaqa lexber-a, nessaram kan ur yekkat xilla n yiseggasen bac ad yekfu ». I d-yenna yiwen n uɣerman n Ayt-Smaɛel.
Mhenni Xalifi
