(Aḥric aneggaru)
Aṭas i la yettmaggan daha ed dihin i ubaɣur n tmaziɣt deg yal aḥric. Nefren dɣa ad nessesten yiwen i iqeddcen deg usisleg
(doublage) n yisura igreɣlanen ɣer tezwawt. Wa d anaẓur n Racid Tiɣilt, ukud i d-newwi awal s telqey ɣef umaḍal-a n yisura ed usenfar n usaru « Troy ». Hatta tdiwennit.
Tella daɣen tmuffirt tettraǧu wid iḥemmlen tutlayt-nsen, imi dɣa tekkan deg usenfar-a aṭas n wudmawen. Awal ɣur-k…
Asisleg usaru-yagi, nga-yas tiwizi umi dduklen ddeqs n yismawen mucaɛen yesfuktiyen idles-nneɣ. Ttekkin deg-s kra imeskaren d inaẓuren n ssinima d umezgun, icennayen, inaẓuren n tuklut, imedyazen, imyura, d kra inerdalen idelsanen. Lḥasun nenced-d yakk imeddukal/timeddukal nessen, neɣ nufa i lmendad, ger wid/tid yesmeɣnisen, ger cwiṭ d waṭas, deg taɣult n yidles amaziɣ. Ad asen-nini merra tanemmirt yemmden imi yaɣ-d-ddan di llza, gren-d afus n tallelt deg usenfar-agi s wecrah imi ula d nutni tella-yasen teqbaylit deg wul. Iswi-nneɣ, d iswi-nsen(t) ula d nutni/nutenti. Tajmilt-nsen(t) d tameqqrant.
Di tazwara yessefk ad ḥsun medden belli tuget inaẓuren-agi yettwasnen aṭas, i iqeblen ad ttekkin yid-neɣ, xas ma llan wid ur d iyi-nessin ara mliḥ, wa yessen yakan Ḥasan (Yousfi), wa yessen Ǧamal (Ait Iften) bu twuri timgerrezt, ẓran azal n leqdic-is (isura yeskaray ɣef yidles-nneɣ). Tin ɣer-s teɛǧeb-asen nezzeh tikti n twizi akk d teqbaylit nesseqdec di tsuqqilt usaru-yagi “Tadyant n Ṭeṛwa”. Ur d wid/tid ileḥḥun s tjeɛɛal neɣ ɣef uɛebbuḍ am wezrem. Yerna ur ngi ara maḥyaf ger iwaziwen. Nessekki deg umahil-agi daɣen ula d kra inaẓuren i la d-yettnekkaren, ad farsen tagnit yid-neɣ iwakken ad yettwagerrez umahil. Atmaten/tiyessetmatin-agi i d-yuraren s wecrah n wul deg usisleg n usaru-yagi, usan(t)-d si yal tama. (Yal yiwen(t) ansi-t(tt), wa si lwilaya n Tizi, wa si Tubiret, wa si Bgayet…). Tessemlal-iten(t) twizi-yagi am wakken tesddukel tedyant n Ṭerwa iqerra n tgeldiwin n Grik merra mgal acengu yekksen fell-asen sser deg irebbi n Spart. Ula d imeskaren usaru n Troy, ssekkin deg-s inaẓuren n ssinima agraɣlan (yal wa/ta, ansi-t(tt) : Marikan, Irland, Usṭrali, d Legliz). Ssekkren-t s ttawilat imeqqraḥanen yerna sḍeffren-as adellel annect ilat.
Asmi nwala tasuqqilt usaru-yagi, yuklalen a t-id-nernu s irebbi n teqbaylit, twenneɛ (ka n win/tin tt-yeẓran a ɣ-yessebɣes neɣ a ɣ-yessenmer seg wakken i sen(t)-teččur tiṭ twuri-nneɣ), ihi nenna-yas, imi akka, yessefk ula d nekkni ad as-ner tajmilt ifazen i tutlayt-nneɣ; ad as-nessemɣer ccan i usisleg-agi s twizi. Ma ngerrez-as tazibba, s yismawen n at ifassen d yilsawen yeccebbiḥen idles-nneɣ, ahat a ncebbeḥ yes-s taqbaylit ugar. Taqbaylit ma icebbeḥ-itt wayla-s, ad tecbeḥ yes-s tedfert-is, ad tt-ḥemmlen tarwa-s ugar iwakken ad tidir, ad tt-id-afen ineggura am akken i yaɣ-tt-id-ǧǧan imezwura. Meqqar ma nzux yes-s cenna…
Tella daɣ tayeḍ: Negra-d deg yiwet tizi yessanafen tikkwal abrid i webrid. Teqqel ssɛaya tugar llyan. Adrim d cciɛa n yir ssekka yella wanda ssufuɣen leɛqel i bab-is, sluɣuyen tamuɣli almi yerra tiqit baḥwasu di kra n teswiɛin. Aql-aɣ deg yiwet tallit anida yeqqel leqdic n terbaɛt am ccɣel yettgallan di bab-is. Tadukli yessifsusen tilufa tuɣal amzun d taɛkkemt ẓẓayen. Mi ara nessiked ɣer deffir, ad naf dakken Taqbaylit werǧin telli d ugur yettɛekkiren tikli neɣ d taluft yettbexxisen widak-is. Seg zik tcebbeḥ s twizi akk d tcemlit. Matter i tcerreh teqbaylit s warraw-is d yessi-s mi ara ten-tezdi tegmat neɣ mi ara temlil tasa d way turew. Zik, qqaren-aɣ-d: “Kra n win/ayen iwumi zzin, nɣan-t/rnant”. Tura, simmal ɛemmal, yal wa aqerruy-is di tcacit-is neɣ awi-d kan ad yaker taqejjirt, ad yessenser iman-is amzun di lqaɛa i ttrusunt tyitwin icaɛen deg-s… Ihi, am akken t-id-nniɣ yakan, nenna-yas, nekk d Ǧamel akk d Ḥasan d yemddukal n westidyu “Nova films», ad yelhu mliḥ usenfar-agi limmer ad as-nezzi d tarbaɛt iwaziwen s yemeddukal/timeddukal yessnen azal n twizi. Ma nessaweḍ iwsi-yagi ɣer tiɣilt, ahat aṭas ara d-yuɣal wul ɣer tcemlit d wayen yettgerrizen s tdukli. Nessaram targit ad teffeɣ. Lḥasun ma yelha uqeddic-agi, nneɣ merra; acku taqbaylit ur telli d taɛezzult n yiwen.
Imi amahil ur d win isehlen, meslay-aneɣ ɣef wansi i d-tettɛeddayem merra akken ad yaweḍ usaru ɣer tuffɣa.
Asentel-agi, ɣezzif umecwar-is yerna mmeslayeɣ-d fell-as yakan geddac n tikal, snefliɣ-t-id di kra n yeɣmisen. Ma ulac uɣilif, fiḥel ma ssugteɣ-d awal daɣen. Win iran ad yegzu amek d wansi i s-nttekk i usisleg usaru seg tazwara alamma yessufeɣ-it-id umaẓrag d isidiyen, yezmer ad yedlu, di “Internet», ɣer tansiwin-agi ukessar abaɛda di tiririt-iw ɣef westeqqsi wis 3 di tdawennit i d-yeffɣen deg usebter wis 13 n weɣmis “Reporters” ass n 09/02/2013. Azwel n umagrad: “ Notre langue est capable d’accéder à la culture universelle” deg tansa-yagi:
http://fr.calameo.com/read/00078188439610570ae0d
Wissen ma temlalem-d uguren deg wayen yerzan allalen neɣ d tadrimt ?
Ur cukkeɣ ara ad tafeḍ di tmurt-nneɣ imeskaren (yettmeɣnisen ɣef yidles) ur d-nettemlili ara uguren, ladɣa wigi akka i d-tbedreḍ. A wi yufan ad ttemɛanaden ula d “at wedrim” ɣer twizi, (am tagi i s-nesker i “Tedyant n Ṭerwa”) iwakken ad allen inaẓuren d yimyura neɣ imeskaren yakk yesnernayen idles amaziɣ. Wanag wid/tid terza taluft, am tuget n yemḍebbren n yedles n tmurt, fiḥel ma nenna. Ladɣa segmi akka yuder wallaɣ s aɛebbuḍ. Ma nzuṭ, ma nxuṭ! “Amzun ɣur xwal-nsen i yekkat ṭṭbel” neɣ “ amzun d At Ɛli i d-yewwin tislit”…
Nessaram ahat ad ilin kra iɛerḍiyen ara d-iwalin imeskaren n yidles s umata xersum s yiwet tiṭ. Ma yella kra n “sponsor” neɣ imerkantiyen i izemmren ad aɣ-d-ɛiwnen cwiṭ iwakken ad nesssiweḍ ad t-id-nessufeɣ usaru-yagi akken iwata, ur nettagi ara. Awi-d ukan ad t-walin medden s wudem icebḥen tuklal tmaziɣt. Neɣ ma ulac, “akken yella wass, ad t-yesk umeksa”. Tabeɛ nennum.
Racid Tiɣilt, ur tmaleḍ kan i lecɣal-a n yisura, imi d amedyaz, d amsuneɣ i telliḍ daɣen, amek ttilint akk tẓuriwin-a akked-ik?
Mi tenniḍ, ǧǧiɣ asunneɣ acku aṭas n temsal I yi-ceɣben abaɛda segmi walaɣ tutlayt-nneɣ tra-yas i yal win/tin i izemmren ad as-d-yernu kra n wayen ara s-yessinfen aḥemmal yessengaren tutlayin ttaǧǧan imawlan-nsent am wulli yeǧǧa umeksa i wuccen ma ad s-tent-ikes. Taggara-yagi, ḥulfaɣ d yiman-iw am win d-yeffɛefɛen si yir targit. Nniɣ-as, akken s-qqaren at uyiɛeddan: “Aɛekkaz d-yewwten s axxam, awer d aɣ-yezgel!” Acku ma neǧǧa tutlay-nneɣ, amzun neǧǧa tanaslit neɣ negzem ɣef cceḥ iẓuran seg d-nefruri. Ma teḍra-d akken dɣa, ugadeɣ ur nettban d acu-yaɣ. “A lhejna n win yennejlan, asmi i s-nnan wi k-ilan?” yeqqel am lmal agugam ula ansi ad s-yekk wawal.
Yenna-yas umedyaz, Lewnis A.M. “Si yal lǧiha nettwet, ayen ufiɣ ad wwteɣ yes-s”. Ihi, am kra n win/tin yečča wul-is, tewwi-yi-d ula d nekk ad ɛerḍeɣ tijja-w; ad aruɣ ayen umi d-cfiɣ, ad geɣ ayen ssneɣ akken zemmreɣ s wayen ufiɣ i lmendad.
Ger isenfar umi kkreɣ, yella yiwen umud n tullisin, wayeḍ n tmedyazt yebḍan ɣef sin yeḥricen; amezwaru, deg-s azal n 50 isefra. Aḥric wis sin, d asegzawal neɣ d tamawalt i usegzi n wawalen akk d kra n tenfaliyin-nni sqedceɣ deg isefra, imi ddeqs seg-sen ur zgin ara di tmeslayt n yal ass.
Ɣur-i daɣen kra imuhal, am tsuqqilt n isura (documentaires) yesker wemddakel Djamel Ait Iften. Gar-asen wid yezrin yakan am “Tiɛwinin” akk d “Usensi n Weẓru n Ṭṭhur”. Llant daɣen kra n tektiwin yeggunin amnar am tin i yi-d-yessumer “wayaw-iw” amyaru amedyaz Sɛid At Mɛemmar ukud qedceɣ yakan kra n tmucuha n watmaten Grimm i d-yerra si talmanit ɣer teqbaylit n Muḥya. Tikta-yagi, ahat a d-nemmeslay fell-asent asmi ara d-yas wass-nsent.
Lḥasun mačči d yiwet! Yenna-yas Ssi Funi i Ssi Nistri di tmezgunt-nni n Muḥya: “Tayerza, kerzeɣ akk tamurt; ssaba a sidi wissen?” Tikkwal, seg waken ugten yigran ideg la meggreɣ yakk d inurar ideg sserwateɣ, ugadeɣ ur ssawaḍeɣ ara yal tirni ɣer talast-is neɣ ur ferrunt ara tirac ssarmeɣ. Tikkwal tḍerru yid-i am tgeswaḥt-nni iɣef d-yeqqim wawal: “Azeṭṭa yegren tettu-t, wayeḍ teṭṭef-as tasegrut”.
Terriḍ tajmilt s tɣara tucbiḥt i umeɣnas n tmaziɣt Ferḥat At Muḥend, fell-as talwit. Awal ɣef urgaz ed wunuɣ i as-tbuddeḍ.
Ferḥat At Muḥend, iɣsan-is di talwit, d ameɣnas n yidles akk d tugdut yerna cenna. Ur ṭṭuqqten ara yergazen am netta yekkaten ɣef teqbaylit s tsertit war ma yettu tutlayt-is am waken i sen-teḍra i tuget n warrac n 80. D aselmad n tmaziɣt yesɣarayen seg wul mačči ɣef weɣrum s yettnuz wedrum. D aɛebbaj n tira yettarun am tala yettfin deg iɣurar. D bu imru qeṭṭiɛen igezzmen awal yessiffif seg ukerfa n tutlayin n wiyaḍ. Ɣur-s, taqbaylit mačči d aqemmuc kan, d tigawt neɣ d lefɛayel. Ula mi t-yekref waṭṭan-nni amcum i t-yewwin s anda a naweḍ, ur s-yebri ara i ṭṭbel deg waman. Yezga yettwanas-aɣ di facebook s imagraden d-yettaru. Usmeɣ s tebɣest d as-fkan.
Di Lɛid-nni iɛeddan, mmektaɣ-d tawacult-is. Ɣlin-iyi-d imeṭṭawen am akken ten-ruɣ asmi yenṭel. Ad d-yazen Rebbi ssber i widak-is akk d wid/tid merra i t-iḥemmlen.
Ferḥat, xas ulac-it gar-aneɣ ass-a, yeǧǧa-d isem-is d azedgan, am tgejdit ur nrekku, ama ger ijerriḍen yura ama deg tizza umeɣnes ɣef yidles-nneɣ akk d tugdut.
Tegra-d deg wunuɣ s-buddeɣ i gma-tneɣ Ferḥat At Muḥend, ad iniɣ yuklal ugar. Dɣa ma yella wamek, riɣ ad as-rreɣ tajmilt s tukkist usefru-yagi i d as-iɛeǧben nezzeh asmi i sen-rra tajmilt i wemddakel-nneɣ Lǧilali At Welḥaǧ deg Wegni n teslent (taddart n Dda Qasi Ibudraren); ula d nutni, iɣsan-nsen di talwit:
Tukkist seg usefru: “TAJMILT I UMEƔNAS”
Talwit fell-awen a d-testeqsi
Xas am ubeḥri i d-yeffalen
Tiyersi icudden ar d-tefsi
Asirem iteg-d ifadden
D imru-w ay rriɣ d iẓḍi
Yellem-aɣ-d awal d ifyiren
Mi ssulin i usefru tiddi
Ad t-nettel ad idel yis-sen
A wi iḍallen ɣer ddaw Wegni
Ad yerzu ɣef wid yemmuten
Ad ten-id-yenced d tirni
Ad d-asen akk yiwen yiwen
Ad asen-igerrez imensi
Ad cerhen akk wudmawen
Ad yeṛwu yid-sen iɣimi
Ad d-nesmekti wid yeddren
Wid yeddren deg wesmekti
Iseɣ-nsen deg yilsawen
Ɣas akka xsin am yetri
Teqqim-aɣ-d tafat-nsen
Isem-nsen yeggar-d imɣi
Udem-nsen ha-t ger wallen
Nettader-iten-id s nnhati
Mi nxaq a nerzef ɣur-sen
Ttakin-d deg wesmekti
Wid nemḍel amzun ṭṭṣen
Deg uẓekka ddurin tiɣli
Iṭij d asigna i t-yeffren
…
Ttxil-wet ssurfet-iyi
Ma ur d-bdireɣ ara ismawen
Xas ulac-iten dagi
Ṭṭfen tasga deg ulawen
Win yemmuten a t-yerḥem Rebbi
Yal yiwen swayes yumen
Yazen-d ṣṣbeṛ i tdukli
Awer yekkes ayen ẓrant wallen
D ul-iw i d-yegren tiɣri
I watmaten-iw a tt-refden
Awal a s-bruɣ dagi
Sima ara yaweḍ ɣur-sen.
Tanemmirt mi tqebleḍ asqerdec, d acu i d awal-ik n usekker?
Di tazwara ad ak-iniɣ tanemmirt ula i kečč imi yi-d-tefkiḍ tagnit s yesteqqsiyen-agi i yi-d-yeldin daɣen tawwurt n Weɣmis imaziɣen.
Tin ɣer-s, ssarameɣ ad ftin imeɣriyen n tmaziɣt d ad ttaɣen idlisen, isidiyen d wayen akk ɣef ttɛettiben inaẓuren d imeskaren iqeddcen ɣef yidles-nneɣ…
A wi yeddren a nwali isura yecban Troy ad ttwaskren s tmaziɣt anda ara nẓer Yugurten deg wadeg n Acil, neɣ Masinisa deg wadeg n Ulis…
Yenna-yas umedyaz Ben M. “Tezreɛ, d ad temɣi!”
Ǧǧiɣ-awen talwit akk d tayri d usirem yessibninen tudert.
Yesteqsa-t: Mhenni Xalifi

