Aṭas i yezzuzen ucewwiq-is, mi tella dɣa gar tlawin tizwawin timenza i ikecmen annar-a n ccna aqerruy ibedd. Imi deg tfaska-ya n tmedyezt n Udrar n Fad i nettat ara tettwar tejmilt, nesteqsa-tt ɣef yidles s umata, fell-as akked ttiɛad-a n meɣres, hata wamek i d-teldi Malika Dumran ul-is i yimeɣriyen.
Akken ad nebdu, amek tettili Malika Domrane, ed wamek tleḥḥu i tudert-is tikwal deg tmurt tikwal deg Fransa?
Malika Dumran: Tanemmirt. Aql-i gerrzeɣ. Ddakkaleɣ akked tudert-iw tamirant s beṭṭu n wakud gar Pari ed Tezwawt. Tudert-a yeftin ɣef sin n yimeḍqan n tudert tettarra-yi lhiɣ skud ttarraɣ tiɣri i tedfiyin-iw (désirs), ssemraseɣ tigawin tidelsanin, tinmettiyin daɣen, akken i tent-riɣ.
Ma tebɣiḍ ad nuɣal ɣer yizri (passé), ɣer tezrawin-im timezwura, am tesnawit (lycée) akked terkeft-nni yettwassnen ideg telliḍ gar tid i tt-id-yesnulfan. Mmeslay-aneɣ-d ɣef tallit-nni icebḥen…
D tidet, llan d akuden igerrzen, tallit-nni tella d tin yelhan aṭas deg tudert-iw! Ass-a, mara d-ttmektayeɣ tarbaɛt n ccna n tesnawit, ttageɣ-it s tumert wala s lxiq, acku smenyifeɣ ad sɛuɣ aqennaɛ-nni dakken aɣan-iw (devoir) giɣ-t, wala lqerḥ n tuɣalin ɣer temẓi. Seg tama-w, ẓriɣ dakken aṭas n uqeddic aẓayan aɣezfan, i ilaq fell-i, i ilaq fell-aɣ ad neg daɣen i usemɣer, maca ladɣa i usnerni n yidles-nneɣ. La chorale i lliɣ sbeddeɣ-d akked kra n temdukkal d nettat i yeldin tawwurt ad bduɣ amecwar-iw n tnaẓurt. Lliɣ nwiɣ ad ssenfaliɣ s tezlit akken kan ad d-iniɣ « ihwah » inmetti, tugart tugart amagan, ɣas ma syin akkin ssenfalay-d s tigawt tameɣnast nekk d taqcict d tameẓyant, rnu griɣ iman-iw deg umennuɣ-a aɣezfan n usuter. Ḥqa! Ttuɣ iman-iw! Ur ilaq ad sqedceɣ awal « asuter » acku ur yelli wacu ara ssutreɣ ɣef lasel-iw: lasel-iw d tamaziɣt… Ad yeqqim akken i lebda. Hata wamek nɣelli nekni, imeɣnasen, deg yinawen n tkerkas. Lasel alsan ur t-nessutur ara, maca nesbeggin-it-d.
Qqaren-d dakken telliḍ tugiḍ ad tefkeḍ abernus i Bumedyen. ḥaca nezmer ad d-nefhem tigawt tameɣnast. Yak?
D tidet, lliɣ ugiɣ ad geɣ tigawt-nni i d-yekkan seg timmeɣnest. Ɣas ma d tameskant maca d tidettit rnu daɣen tḥettem-d iman-is. Acu bɣiɣ ad d-iniɣ s waya? Ahat acku tikti i lliɣ sɛiɣ ɣef uselway-a ur ddukklent ara akked tiktiwin n tallit-nni… Ula ass-a daɣen, acku yekkat deg tmagit tamaziɣt n tmurt. S kra n uḥezzeb, ur ndemmeɣ ara mi giɣ tigawt-nni, umi zemreɣ ad d-alseɣ, s tebɣest, lemmer tagnit tayeḍ ad d-teḥḍer.
Amek gan wassaɣen-im n tmussni i telliḍ tesɛiḍ akked Margarit Ṭawes Ɛemruc?
Ɣef Ṭawes Ɛemruc, cfiɣ ttaruɣ tibratin s ufus ddaw leɛnaya n nanna Cabḥa i yellan tettaru i cantatrice. Yiwen n wass, tameṭṭut tameqqrant tusa-d ɣer udrum-nneɣ, i tiẓri n xalti-s deg Tizi Hibel, taddart-iw n tlalit. Mi iyi-tehwa akken tmeṭṭut-nni icebḥen, i yettqenniɛen, mlaleɣ-tt ihi din. Lliɣ sɛiɣ 12 n yiseggasen. Tenna-yi-d ayyuz ɣef tira-nni, terna tqelleb-d acebbub-iw, d asebɣes seg tama-s. Tura akka cedheɣ-tt aṭas, acku tella tban-iyi-d kan am deg targit icebḥen: Taneglust tban-d taswiɛt, tuɣal teṭṭaxer…
Nezmer ad d-nini dakken tazibba n ureɣ i d-tḥellaḍ deg tfaska taferkant, tceyyeɛ-ikem akkin i sdat ?
Lliɣ cerheɣ aṭas seg tzibba-nni n ureɣ… Syin akkin, lliɣ ttwaɣelbeɣ sɣur yiwen n usḥissef d ameqqran. Acimi? Acku imir-nni wwiɣ-d s yisalli dakken massa Ṭawes Ɛemruc, i yellan teḥḍer deg tfaska-nni, ur d-tettwanced ara i ccna. Akken ttxemmimeɣ nekkini, lemmer ḥsiɣ seg tazwara s wanect-nni, tili ugiɣ tazibba-nni acku tanaẓurt n Ṭawes εemruc tella tesɛa amḍiq dinna… wala kra n wiyaḍ neɣ ad d-iniɣ ugar n wiyaḍ!
Tamɛayt-im akked tlawin timuḍinin ur tettwattaw ara. Amek ihi? Ma neẓra dakken telliḍ d asafar-nsent i tent-yessuṭusen.. Ahat d awal fell-asent skud tgiḍ-asent ula d tijmilin deg kra n tezlatin ?
Imir-nni qeddceɣ d tafiremlit deg sbiṭar n Wasif n Ayt εisi deg Tizi Wezzu, ttdawiɣ tulawin i yesɛan uguren deg leɛqel. Ccetkayent-iyi-d iɣilifen-nsent, s yidim asemmaḍ n leǧwareḥ-nsent, n tugna-nsent, ttwaɣelbent s yiɣeblan-nsent inmettiyen (difficultés sociales), n twacult neɣ n tissulya. Llant-iyi-d d taɣbalut n tehregt, d tisit (lemri) n ugraw inmetti, adelsan. Snemmireɣ-tent ɣef wayen i d-ssufuɣent, daɣen qqareɣ-asent dakken aql-i yid-sent. Deg tidet, war ma ẓriɣ, lliɣ ssemraseɣ taẓuri n udawi, segmi bdiɣ d tacennayt, ed tafiremlit.
Aṭas i tennuɣeḍ ɣef yizerfan n tmeṭṭut. Neqqar-as ahat tura tcerheḍ segmi ibeddel ass-a uẓayer n tmeṭṭut?
Uhu, ur criheɣ ara acku mazal aṭas n uxeddim ed ubeddel ama deg tmuɣli n urgaz s umata neɣ n urgaz azwaw s lxusus ɣef tmeṭṭut. Asaḍuf azzayri ur iyi-d-yettban ara yebna ɣef yiwen n usemsawi n tidet gar urgaz ed tmeṭṭut. Yettusemma bɣiɣ ad d-iniɣ, argaz ad yili deg umḍiq-is, tameṭṭut daɣen: ad yettwakkes uzaglu-nni n tmeṭṭut i as-d-yesrusuy urgaz.
Deffir n tdukkla « Muḥend At Lḥaǧ » n Tersatin deg Yiɛeẓẓugen, Tidukkla Tadelsant Adrar n Fad tebɣa ad kem-terr tajmilt deg meɣres-a mi i kem-d-teɛreḍ d tinebgit n yiseɣ n teẓrigt tis mraw ed kraḍ n tmedyezt tamaziɣt. D acu tettḥulfuḍ seg yiqeddicen-a?
Ttḥulfuɣ s zzux, skud d tanaẓurt i lliɣ, daɣen d tameɣnast… maca daɣen ɣef at-iw i yerḥa yiseɣ, d azalen alsanen, d azalen inmettiyen, d azalen n wassaɣen yesfan… d azalen imaganen. Rnu, ilemẓiyen-a imeɣnasen n Tdukkla Adrar n Fad, i d-mlaleɣ mi iyi-d-necden i ttiɛad-nni, ssawḍen ad iyi-qennɛen s umeslay-nsen iwulmen, iweznen. Cerheɣ aṭas mi ẓriɣ dakken llan deg tmurt-iw yilemẓiyen ttuqennɛen ed ttqenniɛen, i yekkaten ɣef yiwen n umennuɣ.
Aṭas i kem-yessawalen « Tabergazt » almi yuɣal d isem-im wis sin. Ahat, ḥaca tzemreḍ ad tferḥeḍ seg waya?
Irem-a (terme) yettarra ɣer tesga tillit-iw d tawtemt, acku nekk d tameṭṭut ur d kra nniḍen. Cuddeɣ i tmadit-iw, maca daɣen i tugna-yiw. Ma yehwa-yawen, qebleɣ ad iyi-ssawalen « Tameṭṭut n umenzay ». Ɣef waya, ḥemmleɣ irgazen, tulawin, i iteddan i tlufa s terẓen, sseqdacen akk tazmert-nsen. Ɛuffeɣ wigad, ed tigad, i yulwayen sdat n tlufa, ur sseqdacen tazmert-nsen. Ineggura-ya, ayen d imexsas n tebɣest, izwawen n uqeddic, irgazen i ur nemɛin…
Ur nezmir ad nɛeddi akken war ma nemmeslay ɣef Lwennas n Ayt Lewnis (Lwennas Meɛtub). D acu-ten waktayen (souvenirs) i tesɛiḍ ɣef urgaz-a n umedya ?
Argaz d Ameqqran yeɣli… argaz d ameẓyan iɣez tamṭelt-is mi i t-yenɣa. Ihi din, d netta s timmad-is i yeɣlin din seg wakken yeffer tidet, imi dɣa argaz i izemren ad d-yini ulac-it da akken ad t-id-yini. Irgazen nniḍen, tulawin nniḍen, qqaren-it-id deg umḍiq-is, ttarran nnican ɣer urgaz-nni « imseɣli » n urgaz ameqqran. Lwennas yemmut fell-anteɣ, fell-aneɣ merra, ɣef yidles-nneɣ, ɣef tlelli-nneɣ… Ma yella d aktayen, ur sɛiɣ ara, ahat ad ken-swehmeɣ s waya. Maca nekk ɣur-i, mazal yettidir unaẓur, anaẓur yella, deg-i, deg-wen… Ur bɣiɣ ad d-mmeslay ɣef Lwennas s waktayen acku aktayen d menwala-ten, ma d Anaẓur ur d menwala… Lḥasul, « aktayen » i sɛiɣ ɣef Lwennas d afelleq…
Ur tettxemmimmeḍ ad d-tuɣaleḍ s kra n uḍebsi amaynut deg yimal iqerben ?
Atan n yiqeddicen i ldiɣ… Aql-i qeddceɣ…
Tanemmirt a Malika Dumran mi i d-terriḍ i yisteqsiyen-nneɣ, d acu d awal-im n taggara akken ad nseqqef?
Tanemmirt ɣef tinnubga-nwen, ad d-aseɣ s tedfi akked tumert akken ad tekkiɣ deg ttiɛad-nni adelsan. Ɣef waya, nekk ad sbeɣseɣ tigawin i yecban tayla-nwen, s wazal-is deg tqacuct, ed wazal i tettakkem i yiqeddicen idelsanen.
Yesteqsa-tt: Mhenni Xalifi