Bgayet Segmi ttwaqelɛent tberrakin n yiberdan Wa yenṭer, wa teffeɣ fell-as!

Partager

Mačči d taberrakt neɣ d snat i llant ttbanent-d deg rrif teɣzi n ubrid aɣelnaw wis 9, d tafsut neɣ d anebdu, d amwan neɣ ulama d tagrest, tiḥuna-ya n usɣar zgant jebbdent-d awellih n umecṭuḥ ed umeqqran deg Bgayet. Akka i tella d iseggasen tura, almi i d-yusa mass Uld Saleḥ Zituni, lwali amaynut n waɣir n Bgayet, tebda tettbeddil dɣa taluft. Aya, mi iger tiɣri, deg ṭuber yezrin, i yakk tiɣiwanin anda tcaḍ tnezzut-a i « yeffɣen i usaḍuf », akken ad sḥebsent kra n win yesbedden taberrakt tama n ubrid. Imir-n dɣa i bdant tɣiwanin ttaznent tisutriwin i wat tiberrakin-a akken ad kksen s timmad-nsen ayen sbedden neɣ ma ulac ad ttwaqelɛent s uqezzul sɣur yinesdabuyen (autorités). «S yisem-nneɣ d imḍebbren n tɣiwant, nceyyeɛ imir-nni aɛeyyen i wid yeznuzuyen rrif n ubrid. Syinna, kra n wakud akken, nwala tettwagza tiɣri mi ttwakksent merra tberrakin-nni». Akka i aɣ-d-yenna yiwen n yimḍebber n tɣiwant n Tsexriwt.

Seg yiwet n tama ihi, aṭas i iwalan abeddel-a d ayen yelhan, ladɣa imi i d-tettbin akken ilaq ccbaḥa n ugama, rnu yenqes ddiq deg waṭas n yimeḍqan. War ma nettu tumert n yimsenza (commerçants) i llan ccettkayen seg wat tiberrakin-a mi snuzuyen war ma ttxellisen acemma i uwanek (Etat), akken yella lḥal fell-asen nutni. Maca, s tmuɣli nniḍen, llan wid iẓerren belli tukksa n tberrakin-a ad tḥaz cwiṭ tadamsa (économie) tamatut n tmetti, ad ternu aḥebber i umsaɣ (client) ma yettnadi taɣawsa-ya neɣ d ta. «Nekk ttwaliɣ mačči d ayen igerrzen aṭas. Seg wacu ara idiren tura at tberrakin-nni? Ladɣa ma neẓra dakken xussen deg yakk ttawilat n tudert, ur tesɛiḍ d acu llan rebḥen ala tudert-nsen». I aɣ-d-tenna s usḥissef yiwet n tlemẓit.

Mhenni Xalifi

Partager