«Nur d amdan n lεali, d ameɣnas n umenzu …»

Partager

D win yezgan yeqqar-d s yisefra-s ayen yettḥulfu war takmamt almi ikeccem irennu deg wulawen n wid i t-iḥemmlen. Yenwa tikkelt-a Rezqi Rabiɛ ad yessejhed assaɣ n teywalt akked medden, mi i aɣ-d-yemmeslay deg tdiwennit-a.

Aɣmis n Yimaziɣen : Ma yehwa-yak, s usteqsi amenzu, ad d-nuɣal ɣer deffir. Amek i d-yekker Rezqi Rabiɛ?

Rezqi Rabiɛ : Luleɣ deg useggas n 1960, ass n 14 deg cṭamber, deg yiwet taddart ger Tigejda akked Mayu. Taddart isem-is Tawrirt Tazeggaγt. Zzint-as-d kraḍ n yisaffen d yiwen n udrar. Am aṭas n tudrin n tmurt, tagrest tettarra tawwurt γef yimezdaγ n taddart. D taddart i ttun yemdanen, ttunt-tt ula d igenawen. Dinna i d-kkreɣ ger yimawlan-iw: baba d yemma, snat n tyestmatin akk d kraḍ n watmaten. Aɣerbaz amenzu yella-d di Lezzayer Tamaneγt acku ulac aɣerbaz deg tadart. Aγerbaz alemmas di Mayu sakkin ɣriɣ deg tesnawit n Tubiret.

Ma nuɣal-d ɣer tmedyezt, imi ɣur waṭas, yeqqen yisem-ik i ɣur-s srid. Amek tettilim akka tura ?

Tamedyezt !! wissen ma d nettat i d-yeqqnen ɣur-i neɣ d nek i yeqqnen ɣur-s, neɣ ahat werǧin i d-nemlal. Ma yella d tira s umata… ttaruɣ acku ugadeɣ ad ttuɣ, ttaruɣ acku ḥemmleɣ awalen. Skud ttafeɣ azuzwu n wul deg tira ad aruɣ. Ass ideg ara yeǧ uzuzwu tira ass-n ahat ad rreɣ imru ɣer tama.

D acu d tamuɣli-k ɣef tmedyezt tazwawt tatrart n wass-a ?

War ccek tamedyezt n wass-a tger asurif d ameqqran ɣer sdat acku tisutiwin i d-yekren ufan-d iɣbayluyen imaynuten anda i d-ttagmen. Ffɣen-d si tinna n baba d yemma, ffɣen-d si tinna yenna-d ccix leflani. Ḍallen ɣer umadal, ḍallen ɣer wayen yellan akkin i ẓẓerb n tudrin.

Neɣɣar kra n yisefra-k, ladɣa wid i d-tesrusuyeḍ deg uẓeṭṭa n faysbuk. Tuget seg-sen cuddeɣ-iten nekk i timmeɣnest. Ahat i yisental-a i tmaleḍ ugar?

D tidet, ttaraɣ ahat ugar deg unnar n timmeɣnest acku aɣref-nneɣ werǧin yufi iman-is akken ad yaru neɣ ad yecnu ayen nniḍen.Yal tallit tewwi-yas-d taεkemt n yimesbaṭliyen; ihi yezga deg umenɣi. Nekk d amdan seg uɣref-agi, tira-iw zgant qqnent ɣer umennuɣ ɣef yizerfan n Tmurt n Yiqbayliyen ɣef uzref-is akken ad temmeslay tutlayt-is ad tidir idles ,ad tidir «ddin»-is war ma nnan-as : «kem d taεrabt kem d tineslemt». Llan yisental nniḍen i d-yewwi ad nennaɣ fell-asen am yizerfan n tmeṭṭut, n umdan, n yigerdan akked d yixeddamen n tidi. Maca deg wayen ttaruɣ llan yisental nniḍen i icudden ɣer talsa s umata. Ttaruɣ ɣef tayri, ɣef teḍṣa d unnecreḥ. Aredmani, annar n yisental-iw iruḥ s teɣzi s tehri…

Deg unebdu yezrin tessawlem-d kečč d Nufel, ed kra n yimdukkal, i umsizwer n tmedyezt deg uxxam n tmussni. ɣef wacu yella ibedd yiswi-nwen?

Ih, asmi nesla s uxxam n tmusni i d-yellan deg «Iewnisen», axxam-agi dɣa d tazeqqa i d-yefka Dda Ḥmed i yettidiren deg Telmant akken ad tilli d axxam n tmussni i taddart. Deg-s aɣerbaz, timkeṛdit i yimezdaɣ. Annect-a s wazal-is acku lemmer yal yiwen seg-neɣ ad d-yefk amur-is ahat timetti-nneɣ ad taf iman-is.

Timzizelt n tmedyazt ideg nettekki nekk d Nufel tella-d s ufus n tallelt n kra n yimdukkal i yettidiren di tmurt am Σmer Lεufi d wiyad…

Iswi-is d asebded n wansay ara d-yettilin yal aseggas,, ed ideg ara d-ttemlilen wid yettarun, ladɣa ilemẓiyen. Iswi-is d asebɣes n yilemẓiyen akken ad arun, akken ad ɣren….

Nwala-k tettakkaḍ s kra n tefyar deg tejmilt i as-yettwarren i Nur At Ɛmara. D acu d awal-ik ɣef umeɣnas ed ɣef tejmilt-nni?

Ttekkiɣ deg tejmilt i yerra K. Iflis i Nur at Σmara acku ḥemmleɣ leqdic n Kamal rnu yur-s mi yi-d-yenna d tajmilt i Nur tirirt-iw tella-d war leεḍil. Nur d amdan lεali d ameɣnas n umenzu, aṭas i d-yewwi i teqbaylit s uxeddim-is, ama deg tilibizu neɣ deg wannaren nniḍen. Teεǧeb-iyi tidmi n usdukel n waṭas n yinaẓuren ilmend n yiwen n usenfar.

Wid i k-iḥemmlen ad bɣun ad aɣ-d-tawiḍ ulama taseddart seg yisefra-k imaynuten…

Atan ihi tagi d tunṭict i kenwi akken ma tellam

PARI MM LEQWAS

Di lpari mm leqwas

Mm yigenni aberkan

I kellu yal ass

Tifekka n tsednan

Afus s umeqyas

Ameṣṣaḍ εeryan

Terqeq n wammas

D temlel n wuglan

Di Lpari mm leqwas

Mm yigenni war itran

Icennu ɣef tullas

Γer yiri n yizenqan

S wawal afessas

Yeddan d uẓawan

Yettraǧu ma d-tas

Tinnna akken i t-yerḥan

Tessufɣeḍ-d taggara-ya ammud n yiḍrisen deg lulu. Wiss tettmuquleḍ ad yili ula deg tmurt, neɣ tesɛiḍ isenfaren nniḍen?

D taswiεt i aɣ-yerran nessufuɣ-d deg tmura n berra ayen nettaru s teqbaylit i yiqbayliyen, mačči d afran i nefren aya maca d tamara. Nekk aṭas n yiseggasen aya i ttidireɣ di tmurt n beṛṛa ulac ɣur-i akud akken ad azleɣ deffir teẓrigin ilmend n waya. Ma d wid umi ssutreɣ… ar ass-a ulac tiririt.

Ihi asirem-iw, ad tili yiwet si teẓrigin-a i ara d-yerren i tiɣri akken ad d-yeffeɣ wayen ttaruɣ di tmurt.

Awal n taggara ɣur-k!

Tanemmirt i kečč, tanemmirt i uɣmis-nwen umi ssarameɣ tudert ɣezzifen. Tabɣest i kra yettarun, i kra ixeddmen s teqbaylit d kra yenneεtaben fell-as.

Yesteqsa-t : Mhenni Xalifi

Partager