Tama n’At Ɛebbas tesɛa amezruy. Tetwassen, yagi, s tagelda n’At Ɛebbas (Royaume des Ath Abbas), yellan deg lqern wis 16 alarmi d-anekcum n yifransiyen deg 1830. Imezdaɣ n tama-agi mazal-iten ṭfen deg laɛwayed n yimezwura, ɣas akken tatrara aṭaṣ i tekkes, i « tsettu » degsent. Yiwwet ger laɛwayed-agi d ttin yaɛnan ass n-umezwaru n tefsut. Qqaren-as daɣen amezwaru n rbiɛ. Ass-agi ttraǧunt medden am wass n lɛid, acku yettawid yides lferḥ, tiẓeṭ akk d-usfili ɣer wayen yelhan. Amenzu n tefsut d-ass iwumi ssawalen: Ass n-umager n tefsut. Ass-agi yettuɣal-d mkul 28 Féγrier n tafada agriguri (28 féγrier du calendrier grégorien) icuban ass n 15 di furar deg umagan Amaziɣ (15 urar du calendrier agraire amazigh). Ihi akka, amezwaru n tefsut theggin-as ussan-a deg tama-agi n’At Ɛebbas i cudden tiɣiwanin n Buǧlil, At Ṛẓin lakked Iɣil Ɛli. Ɣas akken mazal ddurt kan akken ad yekcem wass-agi n-umezwaru n tefsut, maca tiwaculin theggint ayen ilaqen akken ad yili lferḥ muqren. Deg tuddar n tɣiwant n’At Ṛẓin, i umedya, ikumirṣiyen bdan znuzun isufar s wayes i xedment twaculin urar-agi n tefsut. Ihi laḥlawat, aderyis, lluz, lǧuz, ibawen iquranen, tiqecwalin,…aṭaṣ n yisufar bdan tnuzun s waṭaṣ deg tuddar-agi, imi ikumirṣiyen ẓran belli aṭaṣ n yimdanen ar a yessutren laḥwal-agi ilaqen i umezwaru n tefsut. D-acu kan ssaramen ad yili yiṭij akken ad fɣen s ṭaqa ɣer laxlawi. Deg tama-agi n’At Ɛebbas xedmen imekli ass n umenzu n tefsut iwumi qqaren čiwčiw. Anda nniḍen ssawalen-as ameqful. D seksu ifuren s yizegza, neɣ lxuḍra, iwumi rennun yiwwet n taḥcict iwumi qqaren Aderyis. Taḥcict-agi t ttemɣid deg laxla, tesɛa aṭaṣ n lfayda i tezmart n wemdan. Ass ma d-yaweḍ umezwaru n rbiɛ tiwaculin ttruḥunt ɣer laxla akken ad magrent tafsut s yiceṭṭiḍen imaynuten, s lferḥ d wurar. Dinna, tettent ameqful, neɣ čiwčiw, s tmellalin, d-ucedluḥ, neɣ lexliɛ. Ṛennunt daɣen lesfenǧ, lgaṭu, laḥlawat… Mti kfan tuččit, xedment urar s yibenduyar anda ceṭḥent tilawin, teksent ɣef ulawen nsent. Ma yella sɣurṣen, arrac tettent laḥlawat, tneggizen sya u sya deg laḥcic azegzaw. Teksen-d tiǧeǧǧigin, tnadin ɣef tmellalin n tsekkurin. Daɣen, teglillizen deg wadal (la γerdure) akken ad awin lbaraka n tefsut, ad gmun am isura. Lɛada-agi teqqim-d, aḥun a rebbi, ur tengir ara. Acku tesfili i wayen yelhan. Ma d-ičumar, anef ad-inin d laḥram. Nukni, d wa i d-abrid nneɣ ya ddin uqabac !
Syphax Y.