Yeǧǧa-yaɣ-d abrid n tissas

Partager

Ass n sem d wass n sed 26 d 27 deg furar tidukkla tadelsant n wat yanni talwit erran -as tajmilt i Dda lmulut At Mɛemmer , d yiwen n umedyaz amaziɣ ilul ass n 28 deg duğember deg taddart n Tewrirt Mimun deg wat yanni , d netta id-inejren abrid i wakken tutlayt n tmaziɣt ad tteɣren deg tmurt n Lzzayer ,s umata , seg wasmi tuwi tmurt-nneɣ timunent deg useggas n 1962 i yebda yesɣar-itt deg tseddawit acu kan imir mazal ur faqen ara yimdanen , ttasen-d kra n yisdawanen drus yid-sen akken ad asen-tt-yeselmed, maca imdebber n tseddawit –nni yenna-as a mass ayagi ara txeddmeḍ berra n lqanun imi ulac tultlayt –agi deg wahil n tseddawit , ur tesɛiḍ ara kra n lkaɣeḍ dɣa yura-as tabrat dda lmulud i lewzir deg-s yessuter ad as-d-yeqbel aselmed –agi n tmaziɣt s wudem unṣib maca 11 n yiseggasen am wakken yenna Mɛemmri ur as-id-yerri ɣef usuter-is , ɣas akken ikemmel amecwar-is ur yeqḍiɛ ara layas , yuɣal aṭas i ifaqen belli Mulud Mɛemmri yeselmad tamaziɣt u ira ad tekcem ɣer tseddawit,ixeddem isaragen akken ad d-yessaki leqbayel ad ɣren tamaziɣt, d netta i yuran tajerrumt n tmaziɣt , limer mačči d netta yili ur ttafen ara yiselmaden s wacu ara slemden tamaziɣt s umennuɣ n leqbayel ɣef tmaziɣt yeğğan ad azlen idamen wa ad ruḥen d asfel yilmeẓyen d telmeẓyin tuɣal tekcem ɣer tseddawit akken ad tuɣal tura d tunṣibt.Limer mačči d netta yili mazal-aɣ ddaw uḍar n ucengu , yunag ɣer tmura n berra akken ad d-yaru idlisen iswi-ines d asnerni n yidles n tmaziɣt imi d agerruj ur nkeffu , dda Lmulud ulac win ur tnessin ara yettwasen ama deg tmurt-nneɣ ama deg tmurt n lberrani ; aṭas i iḍefren abrid d-yuwi kksen akk akukru ufan-d tutlayt -nneɣ am wakken d terbibt ziɣ win d-yennan nekk d amaziɣ ass-a ad tafeḍ azekka –nni yeɣli ad ak-inin d abaxix it-yenɣan,am wakken yeɣli dda Lmulud d asfel ɣef tutlayt-is deg ubrid-is deg ɛin defla i as-nnan berka , ass n 26 deg furar 1989 , yettwamḍel deg taddart-is ass n 28 deg furar 1989, akken id-yenna Ayt Mengellat : «mi ara leḥḥuɣ ɣer At yanni ass n tenṭelt-is ur umineɣ ara ɣer tenṭelt n dda L mulud ara ttedduɣ», yennɣel-d weclim ɣef taddart-is imi mačči ala leqbayel id-yusan , ussan-d seg yal tama, am wakken d-tenna tdukkli agi talwit : dda Lmulud yuklal ugar n waya ,nettara-as tajmilt yal aseggas maca ayen nexdem fell-as drus mačči d menwala, yerna akken qarriḥet lmut-is i meqqer yiseɣ-is , ad t-yerḥem Rebbi , nessaram ad neddu deg ubrid-is , kra n yidlisen yura dda lmulud : tawrirt yettwattun (coline oubliée) 1952, le sommeil du juste 1955, l’opium et le Baton 1965, le Banquet 1973, tajerrumt n tmaziɣt 1975, le traversée 1982, le foehen 1982, l’ahellil du Gourara 1984, précis de grammaire berbere 1987, yenna-as Ccix Muḥend 1990, akka dda Lmulud ɣas Yeğğa-aɣ , yeğğa-aɣ-d, ɣas ulac-it yella.

Zakia yahia

Partager