D Tayemmat n Medden merra

Partager

Lmut tettruḥ s nnuba am yizid γer tesirt, yal yiwen at-id-yawweḍ wass-is. Tikkelt-a lmut terza-d γer tyemmat n medden merra, tewwi-tt ur bnin fell-as. Tameddit n wass n lexmis 14 yebrir 2016, isali yeγli-d am siεqa di taddert n Wizgan, lwilaya n Tizi-Wezzu, temmut Jeğğiga n At-Ferḥat, i yetwasnen s yisem Ḥağğa Tafarhatt, sebba n waṭan i dwi tennuγ γef teγzi n useggas. Tlul deg seggas n 1926, tezweğ acḥal d tikkelt, aneggaru γer taddert n wizgan, tezweğ akked Belqasem At-Ḥend acu kan ur-sεin ara ddarya (Tarwa), tamḍelt-is tella-d ass n 15 yebrir di tmeqbert n taddert n Wizgan. Ḥağğa Tafarhatt, d tayemmat n medden merra, snen-tt meden sumata di temnaḍt n Wizgan (Buzgan), d tamγert n lbaraka, tettembaraz d tudert s tebγest d lḥerma, acḥal id-rebba n tsutiwin, acḥal i tezzuzen n yigardan, acḥal i twunes imuḍan d temnifriyin, acḥal i tesfeḍ imeṭṭawen n yigujilen, acḥal i tεawwen imeγban, acḥal i tessared n tfekkiwin n tid yemmuten, acḥal d wacḥal….. Ḥağğa Tafarhatt, d tigejdit n yal axxam, d taftilt igardan. d-adif n taqbaylit. tella dima γer yidis n tlawin yettlawin d yergazen n at-lbaḍna, teččur d leḥrara n teqbaylit id-yernan sser i tudert, tefka laεtab imman-is akken ad-tesefraḥ wid yenḥafen. Ihi ayen id-nenna fell-am drus, tuklaleḍ tajmilt, tuklaleḍ akem-id-nebder γas s tewzel n wawal. Lmut-im tcuba tameγra, taddert n Wizgan meẓẓi meqqar bedden merra akken ad-cebḥen tamḍtelt-im, imi d kem id-yeğğan lewṣaya, nexdem ayen id-tenniḍ. Xas temmuteḍ maca deg ulawen tedderḍ. Sgunfu di talwit a Nna Ḥağğa.

Semmaḥ-aγ a Ḥağğa ɛzizen Semmaḥ-aγ ɣef kra im-nexdem Semmaḥ-aγ a tawemmuct n wallen Semmaḥ-aγ a taɛzizt i nḥemmel

Islam Bessaci

Partager