Sidi Lmufeq, gar zik d tura

Partager

Am yal aseggas di lawan-agi n taggara n ḥertadem, tiddukkla n yilemẓyen n Sidi Lmufeq, teswjad-d zerda n Si Lmufeq i d-yezgan deg At Mlikec tama n Tezmalt. di yiwet n zerda deg d-rezzun yimdanen seg waṭas n temnaḍin n tmurt n Leqbayel.

Sidi Lmufeqd, d yiwen n lwali saleh. d mmi-s n Lxeyyar mmi-s n Mḥend mmi-s n Behlul Uɛaṣem wis sin mmi-s n Behlul Uɛaṣem amezwaru. mmi-s n Ɛaṣem i d-yusan seg Terga tazeggaɣt deg Lmeṛṛuk deg lqern wis 9 n Lhiǧra ( gar lqern wis 15 d wis 16 ). Asmi yemmed Sidi Lmufeq d ilemẓi, iruḥ yezdeɣ deg Lemǧaz, ddaw n Tɣalaḍt deg tɣiwant n At Mlikec. Yeqqim d acu yeqqim, yezweǧ yesɛa dderya. Yiwen wass, wissen amek, yemqellaε d yiwen urgaz qqaren-as Welğudi. Dγa yenfa (neγ nfan-t ?), iruh yeffer deg teẓgi tama n Lemṣella, deg Yiγil Leqrar amkan iwumi qqaren Lğamaε Lεinṣer. Qqaren-d yewwet tikklet s tɛekkazt-is, neffgen-d waman dinna. Dɣa yebna lǧamaɛ dinna, seg wasmi i t-walan kra n yiṣeggaden, suffɣen-d lexbar deg lɛerc n At Mlikec. Seg wassen yuɣal yesɣaray dinna, yettak ddaɛwa n lxir. Asmi iwala yeɛmer lɛerc, ijmeɛ-d akk lɛeqqal n udewwar, msefhamen amek ara ddsen tilufa-nnsen. Gar tlufa-agi, tella tinna i wumi qqaren Taɛellaqt i mazal ar ass-a n wussan. Taɛellaqt-a, d curuṭ n zzwaǧ; deg-s anagar sebɛa n leḥwayeǧ ara yawi yesli i teslit. Taɛmamt neɣ taseggirt, deg-s 25 duṛu gar At Mlikec kan ( seg wasif Aɛebbas s wadda, alamma d tilist gar At Mlikec d Yigawawen s ufella, seg Teɣza ( tilist gar Bgayet d Tubiret) seg utaram, alamma d tilsit gar Uqbu d Tezmalt seg usammar. D tigi i d tilisa n lɛerc n At Mlikec. Wid izedɣen akk dinna, neɣ win i d-yusan d ajdid, ɛeddan fell-as tlata wussan, yettusemma d Amlikec, ilaq-as ad iqader taɛellaqt-agi. Ma d win ur tt-nquder ara, ad yawi daɛwessu, akka i dɛan lɛeqqal deg tallit-nni. Tura, aɣbel yellan d akken ur yeshil ara ad yaf umdan ṣṣerf n 25 duru, ulac rebɛa duru d duru”.

B Benhamouche.

Aɣbalu: Le livre Mohand Said Amlikech (1812-1877) poète et résistant

Partager