Deg tira n wawalen, send ad d-isuffeɣ yiwen adlis, yesefk ad ittaqqen amek i ttwarun wawalen i d-yefren deg tutlayt. Llan tura yidlisen iɣef tbedd tira n tmaziɣt. Yeqqim-d deg wayen ur yefrin εad, d aɣbel iḍen am ţ/tt, ε/â; imeɣriyen gzan tamsalt.
Banent-d tuccḍiwin deg yal tama n tira. Ha-tent kra seg-sent
– a/e : idas, sb. 11 (ilaq: iḍes), ad narǧǧu, sb. 12 (ilaq : ad nerǧu), tixar, sb. 35 (ilaq: tixer); meḍlaɣ, timeqbart , sb. 140 (ilaq: meḍleɣ, timeqbert)
– tussda n usekkil : yettḥudu, sb. 35 (ilaq : yettḥuddu), ayfus, sb. 29 (ilaq: ayeffus), imeẓuɣen, sb. 73 (ilaq: imeẓẓuɣen);
– timerna n “a” ɣer tazwara n wawalen: amyag : arsan, sb. 11 (ilaq: rsan / lsan) ardubga, sb. 74 (ilaq: (r)rḍubegga);
– Asemres n usekkil ameqqran d umeẓẓyan akked usigez seεraqen lǧerra, gar tatut d uεemmed.
1. 2. 2. Gar wawalen :
Ilugan n beṭṭu gar wawalen ur ttuqadren ara; ugur ha-t s tehri gar umyag d yiwsilen-is.
Md : ur ten-taba&epsilon,; sb. 26 (ilaq ur t-nettabaε), ur telḥiqeɣ, sb. 132 (ilaq ur t-lḥiqeɣ);
– I+amyag : it wwi, sb. 16 (ilaq i tewwi/tuwi);
– I+amqim udmawan : ayen itt-iqaḥan, sb. 27 (ilaq ayen i tt-iqerḥen);
Tukksa n yigulen ur yekfi ara; aya i d-yettwabedren ur d-yessemḥalleq ara akk i udlis n R. Buxerrub.
1. Igulen n tjerrumt:
Deg yigulen n tjerrumt, ha-ten kra seg wid i d-yufraren, ulac amek ara ffren.
– Tinzaɣ : asemres n tenzaɣ yesseεraq anamek ticki rsent deg yir amkan. Md : ad ḥefḍen fell-asent (tijewwaqin), sb. 13 ( ilaq: ad ḥefḍen yis-sent).
– Amqim “i” : Ma mačči d tujrut yeskerkren… ”, sb. 9 (ilaq: i iskerkren)
– Asentel deg tefyirt tuddist ( s tɣuni) : Iɣezran skefkufen, skerkiwen isirwen…, sb. 9 (ilaq: iɣezran…, isirwen skefkufen). Asentel, deg umur amenzu d isem, ad ikemmel, deg wis-sin, d isem). Deg tesleḍt, qqaren-as “anammal n usentel”.
– Asefti n yimyagen n tɣara mačči d win n teqbaylit : imeẓẓi, imelleḥ (sb. 22)
– Taguri n yinaw usrid: Amaru yezger akkin i yilugan i tsemras teqbayli. ; yerfed yiwet n tarrayt nniḍen. Deg usebter wis 25, yura : (“ Ẓriɣ… tamcumt “ tenna-as Tmensurt). Tannumi temmed s talɣa “ i as-tenna “. D acu ara d-yini yiwen ? Yezmer ahat ad tuɣal d alugen imi tt-smersen yakan wiyaḍ send ad yeddem netta !
Asenqeḍ (asigez) deg tiwin n yinaw d asafar qlilen yerna ur yebdid ara ɣef yilugan yellan d iqburen (md: sb. 33)
2. Tazḍawt n uḍris (ilugan n tjerrumt taḍrisant) :
Tazḍawt teskan-d mek i iteddu uḍris, seg tefyirt ɣer tayeḍ, akken ad yesdukel isalan imaynuten d yiferdisen yettwassnen yakan.
2. 1. Anegzum n wassaɣ gar yimqimen iwsilen d tgejda uɣur qqnen :
Yettkemmil…
