Mazal ar ass-a timetti-nneɣ tettwali aṭṭan-agi n sida d ucenna neɣ d aṭabu ɣas ulamma aṭṭanen i merra tettmeslay fell-asen. Ula d aṭṭan-nni n lkunsir (axenzir) tekkes-as awal-nni: ad aɣ-yenju rebbi yenju lmumnin! yettɣid win ara ihelken di tmurt-nneɣ, imi si tazwara, iban kan ad yettuxeṭṭi, ama sɣur medden ama sɣur-s.
Tidet ɣef waṭṭan-a
Aya ad t-ncudd qbala ɣer nekni ur nezri tidet n waṭṭan-a n ubirus n VIH i yuɣalen ass-a seg waṭṭanen yezgan s dwawi i d-snulfant tmura yeddan d wamek yettanṭaḍ imi nekkni ɣur-neɣ nenwa ma nemmeslay d win ihelken, ad aɣ-yenṭeḍ, ma neḍsa-as, ad aɣ-yenṭeḍ. Dɣa, ma nemsalam yid-s tenger fell-aɣ, Xaṭi.
Amek ittanṭaḍ ?
Abirus n VIH yettanṭad s tuzzuft (sexualité ), s tsegnatin-nni yettwasnen deg uksum n win yuḍnen. Ula d ljerḥ amectuḥ, yezmer ad as-yili d tawwurt i ubirus-a ma yemlal yid-s war ma nettu tayemmat i t-issenṭaḍen i mmi-s, ama di tadist neɣ s usuṭṭeḍ. Deg useggas n 2014 iban-d wazal n36,9 n yimelyan n wid ihelken sida maca mačči d leḥsab iseḥḥan imi aṭas n wid iteffren leḥlak-nsen, Dɣa ma nesteqsa acimi? tiririt tban kan imi s yis-s i d-nebda ameslay. D acu kan imi nekni nettwali ala s yir tiṭ , mi nesla s walbaɛd ihlek neqqar-as yekcem iberdan-nni n yir tuzzuft, war ma nezra d acu n sebba s tidet imi yezmer ad tili d ayen-nniḍen s wakka nettkemmil i taluft am wakken i as-yettkemmil win yuḍnen.
Melmi i d-yettban Sida ɣer umdan ?
Aṭṭan n sida, ur d-yettban ara s amdan alamma fkant 7 ar 10 n yiseggasen d asawen, bexlaf ccirat-nni timeẓyanin ur nettawi lewhi ɣur-s. D ayen ara t-yeǧǧen, ad yezzuzur deg ubirus-agi. D acu kan, ayen yessewhamen imnadiyen d tamurt-a tageswaḥt tineslemt akk d tid i tt-icuban anda tuzzuft d leḥram ma teffeɣ i lɛada n zwaj, meɛna mazal yettnerni sida deg-s! U acimi ur d-tettili ara tikci n yiḥaraben (préservatifs ) baṭel am wakken xeddment tmura irebḥen? i wakken ad nessenɣes tallalit n waṭṭan-agi i icudden deg ugar 80% n tikkwal ɣer tuzzuft.
Salima D