Mass Racid Ɛallic, d aselmad n tmaziɣt deg yiseggasen imezwura mi yebda uselmed n tutlayt n tmaziɣt, syin yuɣal d amaswaḍ n tmaziɣt, syin yeffeɣ tasɣimt. Akka tura, yesselmad deg tddukkla tadelsant di tesdawit n Mulud At Mɛemmer, akken daɣen i yexdem aṭas deg umaṭṭaf wis-ssin.
Aɣmis n yimaziɣen: xas akken teffɣeḍ tasɣimt ( la retraite ) seg uselmed n Tmaziɣt, maca, mazal-ik tesselmadeḍ deg tddukkla tadelsant, d tayri n uselmed, neɣ d tayri n tutlayt?
Rachid Alliche : Nekk am wakken lliɣ qqareɣ deg wawal-iw, yal aqeddim di tudert-iw “d tamaziɣt”, ttmeslayeɣ s tmaziɣt (Taqbaylit), leḥḥuɣ s tmaziɣt, tetteɣ s tmaziɣt, steɛfuyeɣ s tmaziɣt? Mi ara rfuɣ, qqareɣ tamaziɣt, am wakken ula d idammen-iw deg-sen isekkilen n tmaziɣt. Ihi aselmed-iw mačči d tayri, maca nnig n tayri: ḥemmleɣ mi ara fkeɣ ayen ssneɣ i win ur t-nessin, acku ad d-yesfaydi, ayen akk yugaren aya imi s tutlayt-iw.
Mmeslayeɣ-d ɣef yiseggasen-nni imezwura mi tebdiḍ aselmed, d acu-ten iɛewwiqen i d-mmuggrem?
Deg useggas n 1995, mi tekcem tmaziɣt (si tewwurt tamectuḥt ) ɣer uɣerbaz azzayri, nekk, seld ayagi lliɣ d aselmad n teɛrabt, degmi si tama n tarrayt uselmed ɣur-i ulac ugur. Ma si tama n tutlayt, , llan-d wuguren deg wid yeqqaren: wa yumen; wa ur yumin. Win iḥemmlen tamaziɣt yedda-d yid-nneɣ, ma d win ur tt-nḥemmel yettaker aḍar ɣer deffir, acu kan tella tddukkla n yiselmaden n tmaziɣt deg tallit-nni, tgerrez teswiɛt.
Amek tettwaliḍ aselmed n tmaziɣt deg tmurt n Lezzayer?
Nekk s timmad-iw, ttwaliɣ belli aselmed n tmaziɣt deg tmurt-nneɣ seg ucrured ɣer tikli, acu kan ma yella yettunefk-as wazal i tuklal, ma yella d aɣen taneɣlaft n ttrebga teṭṭef deg wawal-is, belli ad tili tmaziɣt bessif deg wahil n yiɣerbazen meṛṛa deg tmurt-nneɣ. Tella daɣen temsalt-nniḍen, belli tamaziɣt ur tt-isseɣlay ara ubeṛṛani, slid ma yella sseɣlin-tt warraw-is, ihi : afus deg ufus, tamaziɣt ad s-nekkset ammus.
Aṭas n yinelmaden i tesselmaded di tddukkla, wigi d inelmaden n ugezdu n tmaziɣt neɣ llan wiyaḍ?
Ɣer temsirin-iw, tineggura-agi ur ṭṭuquten ara inelmaden ahat ur sslin ara, neɣ sslan ur bɣin ara. Maca wid i d-yettasen ɣer temsirin-iw, ttawin tamaziɣt, ttagmen tarrayt amek ara slemden tamaziɣt , ttakeɣ-asen daɣen ayen akk swayes ara seddun taɛkkemt n tudert-nsen. Ihi win i d-yusan, ur yettuɣal ara s uḍellaɛ d ilem. Inelmaden –iw, llan wid n ugezdu n teɛrabt, n tmaziɣt, n tefransist, n teglizit, akken daɣen llan wid i d-yettasen beṛṛa n tesdawit.
Tenniḍ-d llan inelmden i yettmeslayen kan tutlayt n teɛrabt. D acu n tarrayt i tessexdamed yid-sen?
Anelmad yettmeslayen kan tutlayt n teɛrabt, tuget ssemraseɣ tarrayt yemxalafen d tin i sexdameɣ d inelmaden yettmeslyen tamaziɣt, ihi yella wanda i d-ttalseɣ tamsirt i unelmad-nni weḥd-s s tutlayt-is i wakken ad as-sfehmeɣ tutlayt-iw, akken daɣen tikwal ad ṭṭfeɣ anelmad yessnen taqbaylit d teɛrabt ad ten-sɣimeɣ akked unelmad-nni ur nessin ara i wakken ayen ur yefhim ara uneggaru-agi, ad as-t-id-yessefhem. Llan yimɛerbawalen i d-yusan, ur ssinen ara ula d yiwen wawal s teqbaylit, uɣalen, ttawin-d tizmilin xir n yiqbayliyen. Nekni a win i d-yusan ad t-nesselmed.
Ma yella nniɣ-ak-d tutlayt, ma yella nniɣ-ak-d tamur…t
Nekk, ɣur-i tamurt d aqerru, ma yella d tutlay d ul. Tutlayt ur tettaf ara iman-is ma yella tamurt ur as-teddi ara di lebɣi , ur as-tefki ara azal i tuklal, ur d telhi ara deg-s, dɣa imawlan n tutlayt, ad helken, mi ara helken din din tamurt ad terwi, ad tuɣal d taderwict, ad temhewwel, ur tettaf ara iman-is ula d nettat. Ma yella teǧǧuǧǧeg tutlayt, ad tgerrez tmurt.
Awal-ik n taggara…
Ayen akk ur ḥemmleɣ di tudert-iw d awal n taggara di taɣult n tmaziɣt, imi tamaziɣt urǧin tekfa, urǧin telli taggara-is. Awal-iw n taggara i udiwenni-agi ad am-d-iniɣ a Massa tanemmirt imi d-terriḍ lwelha ɣur-i, ssarameɣ mačči d tikkelt taneggarut, afud igerrzen seg wul yesfan, tabɣest iwatan.
Souhila Yamani

