Asisen n udlis-agi
D ungal yuran s tmaziɣt, s tewsit n tesrit. Yeffeɣ-d ɣer tezrigin El Amel deg taggara n useggas n 2017. Azwel-ines d “Tajeǧǧigt n teẓgi”, yettnuzu s wazal n 240 DA. D adlis n 110 n yisebtaren.
Ameskar
Fuḍil Lunnas neɣ s yisem amnagru Ɛmar Waɛli, ilul ass n 15 ɣuct 1990 di taddart Sanana, di Dreɛ Lmizan. Ulamma ixus asekkud, maca ur d as-yekkis ara tabɣest i wakken ad iɣer neɣ ad yaru. Yettkemmil almud-ines deg tesdawit n Ben Ɛaknun, i wakken ad d-yawi agerdas n Master deg tɣamsa. Deg 2005 i yebda tira s tmaziɣt, ama n wungalen neɣ n yisefra neɣ n tullisin. Dɣa deg 2017, yessuffeɣ-d tlata n yidlisen, yiwen d ammud n tullisin iwumi isemma “Tudert d asirem”, wis sin d ammud n yisefra “Tiqit n tafat”, wis tlata d ungal-agi “Tajeǧǧigt n teẓgi”, iɣef ara d-nawi awal deg umagrad-a.
Agzul
Di tazawra n wungal-agi, iglem-d umaru Fuḍil Lunnas taddart n “Sanana”, ideg tella tettidir twacult n Dda Yidir n At Sliman Waɛli. Syin akkin, yemmeslay-d ɣef yinig n twacult-agi n rebɛa medden, d wuguren i d-muggren deg ubrid-nsen. Mbeɛd mi d asen-yeɛreq ubrid, yewwi-ten uzeddam Frawsen s axxam n Si Gelden di tlemmast, dinna i kemmlen tudert-nsen. Ɣer sdat, teḍra-d tedyant n tayri gar Tinhinan (yelli-s n Dda Yidir) akked Frawsen azeddam. Dda Yidir, yebɣa ad yefk yelli-s Tinhinan s ddreɛ i Si Gelden bu cci, nettat tugi. Yuɣal yedda-as di lebɣi, yeǧǧa-tt tezweǧ akked Frawsen. Mi yemmut, nettat teǧǧel d tilemẓit. Ɣer taggara, n teḥkayt, yuɣal yezweǧ Si Gelden netta d Tinhinan (Tajeǧǧigt n teẓgi). Yuɣal uxxam-nsen yeɛmer s dderya, dɣa tsemma i yiwen n mmi-s s yisem n tayri-ines tamenzut (Frawsen).
Aglam
Fuḍil Lunnas, ur yefki ara azal ameqqran i uglam n yiwudam igejdanen (Tinhinan, Frawsen akked Si Gelden). D tinfaliyin i yesseqdec s waṭas, Md: deg sbt 11, Frawsen yettmeslay-as i Dda Ydir ɣef Si Gelden: “Ad ak-awiɣ ɣer yiwen urgaz n lɛali yettɛuzun yal amdan, yettwassen deg udrum n At Ɛmer wali s lxir ixeddem aṭas…”. Ma d aglam n wadeg, yella cwiṭ di tazwara n wugal. Deg usebter wis tlata d uzgen n wis rebɛa, iglem-d taddart “Sanana” n twacult-agi n Dda Yidir.
Asentel
Yefren umeskar ad d-yemmeslay deg wungal-agi, ɣef yiwen n wugur tettidir tmeṭṭut taqbaylit si zik, wagi d zzwaǧ n tmara neɣ mebla lebɣi. D asentel i d-yettuɣalen deg ddeqs n tewsatin n tsekla: ungalen, tullisin, tamedyazt…atg.
Amawal
Ma si tama n umawal, ad naf ur yessemres ara aṭas n wawalen ireṭṭalen, ittbeddil-iten s wid n tmaziɣt. Md: i wakken ad d-yinni “Imerkantiyen” yenna-d “Inesbaɣuren”, i wakken ad d-yinni “Lǧar” yenna-d “Anarag”. Am wakken daɣen ara naf yessexdem awalen n teqbaylit iqburen, Md: Ẓmik, aɣurar, ẓiẓen…atg.
Tutlayt
D taqbaylit timserḥt, ur teččur ara d tinfalyin iǧehden s waṭas. Yettwafham unamek n tefyirt s sshala, imi amaru yettales-d tadyant-agi srid. Acu kan, di kra n tikkal yesseqdac inzan deg umkan n wawal usrid. Md: deg sbt 15, “Tagi d ddunit, wa s wa ala Rebbi i yellan weḥd-s”. Taggrayt n wawal d tagi: ihi adlis-agi d taffa, ad d-yernu ɣer umeqqun n tsekla tamaziɣt. D win ara as-d-yawin abaɣur i teqbaylit, d win ara d-yeqqimen deg umezruy n tsekla-ines.
Adaoun Abdelghani
