Aṭas i yesteqsayen d acu d tamentilt n waṭṭanen i yettuqten di tallit-a ideg nettidir. Akken ma nella, neẓra d akken zik ixus kullec, tudert qessiḥet, meεna seg tama n tezmert, ulac win i ten-yifen, ula d leεmer-nsen ɣezzif. Am wid-nneɣ, i yeddren zik s tazart d zzit uzemmur d leḥcic n teẓgi. Ayen akk tetten d agaman. Seg tama-nniḍen, wid n tallit-a, ugar 50% deg-sen helken akkit. Amaḍal a-t-an deg umahi ameqqran, anezwi (climat) yettbeddil seg usrag ɣer wayeḍ. Ɣef temsalt-a, iberreḥ-d uɣella n Tuddsa n waɣlanen yeddukklen ( ONU ) Autonio Guterres, ɣef usḥissef d tugdi-ines ɣef waddad ɣer wanda yelḥeq umaḍal. Imi abeddel anezwan (changement climatique) yettzid s temɣawla. Amedya, d ayen i aɣ-iḍerrun di tudert-nneɣ n yal ass, ad d-neffeɣ tanezzayt d iṭṭij, ad nekcem tameddit d lehwa. Am akken daɣen i yessaweḍ tiɣri i yimdanen s umata i wakken ad ḥerzen tawennaḍt, acku ma yella tkemmel akka sya ɣer 2020, ad yeffeɣ leḥkem seg ufus-nneɣ, acku imir-n ur nettizmir ad nexdem tiqit. Deg wawal-is, Mass Guterres yenna-d belli deg 20 n yiseggasen yezrin, amaḍal-nneɣ yedder 18 n yiseggasen n lḥamu ur ten-yeddir ara seg useggas n 1850, ihi asrag n umahi yeṭenṭun. Ma yella ur ibeddel ara umdan tamuɣli-s i twennaḍt, ad d-yeḍru uxeṣṣar, yerna ayagi nnan-aɣ-t-id yimassanen acḥal -aya.
K. K.