– Amek i d-tlul tikti n tmeɣra ɣef tazart ?
Tikti n usuddes n tmeɣra tamezwarut n tazart, teḍra-d deg useggas 1997, tekka-d sɣur aselway n tɣiwant. Yenced-aɣ deg tallit-nni, nekni s yifellaḥen ; azal 80 tdukliwin. Nemcawar amek ara neqdec lecɣal.
– Anda i tsersem tura tameɣra-ya. D leqdic deg yidis adelsan neɣ adamsan neɣ n tfellaḥt ?
Akken walaɣ,; nezmer ad d-nini tsenned ɣer yidisan-a merra. Γef wayen yeɛnan aḥric adelsan : imdanen ttẓurun-d ar da ɣer temnaṭ-a nneɣ ; akken daɣen i yella uselmed n wayen yeɛnan tazart : ttwalin medden belli tazart truḥ d taɣara (qualité), tella deg-s tufrint yettnuzun s ukilu, tella taɛemriwt, tella taɛulit tella. Ma deg yidis adamsan, nezmer ad d-nini tameɣra-ya tuɣal d ass n lbiɛ-wecra n tazart i yiberraniyen i d-yettasen ama seg Lezzayer tamaneɣt, ama seg Sstif, Tizi Wezzu…
– Leqdic-a, yekcem deg P.P.D.R.I ?
Yella wayen i d-tewwi tmeɣra. Ad awen-d-fkeɣ amedya n 11 yittaftaren i tqeddem tɣiwant-nneɣ,; atna deg lbirru n Lwali. Iweɛɛed-aɣ mi d-yusa ɣer tmeɣra i s 11 ad ttwaqeblen.
– Deg useggas ar wayeḍ,; tameɣra tettucaɛ,; armi tuɣal aseggas-a tagraɣlant. Amek i ten-d-tessnem ?
Di tazwara, lfeḍl yuɣal i nutni. D nutni i d imezwura i aɣ-inecden ilindi ar la Normandie. Aseggas-a, mi nemmeslay d Uxxam n tfellaḥt di Bgayet, newwi-d ttesriḥ akken tidukla-nneɣ ad tent-tenced. Acu d-wwin d amaynut ? Seknen-aɣ acu merra xeddmen s tazart hah d lmeɛǧun, hah d učči s uksum, hah d tiziḍanin…
– Awal aneggaru ?
Nessaram, kra wid i aɣ-d-iẓuren ufan ayen ttrajun. Akken daɣen ara nessirem ayen i aɣ-weɛden lḥekkam-a nneɣ ur yettɣimi d awal, am yal aseggas.
Mohand Ait Ighil
