Ussan n umezgun s tmaziɣt di tmura n tmazɣa

Partager

Ussan-agi n umezgun ara yilin si 7 ar 12 di maggu deg uxxam n yidles Mulud Mεemmri, ttwaheggan-d sɣur Amezgun Kateb Yasin n Tizi Wezzu akked tenmehla n yidles n temdint-a. Ma d ahil i d-fernen ilmed n waya ad naf : timezgunin n tmurt n Lezzayer d Merruk. Imsaragen i d-yusan di tmura n tmazɣa (Lezzayer, Tunes, libya akked Maruk), nutni, ad d-awin awal ɣef umezruy d unadi deg umezgun. « iswi nne&#611,; d areṣṣi n tgejdit n umezgun s tmaziɣt akken ddan yilugan-is » i d-tenna Massa Fouzia Ait Lhadj, tanemhalt n Tzeqqa Kateb Yasin di Tizi Uzzu. Leqdic-a yebda s tirza n lwali d uselway n l’APW n temdint n Tizi Wezzu ɣer uxxam n yidles Mulud Mεemmri i d-yettwanecden ilmend waya. Tamezgunt tamezwarut i yellan deg wahil, d tin i d-ihegga umezgun n Kateb Yasin “Sinistri” n Muḥya i d-uraren akken igerrez kra n yilmeẓyen ass n lexmis 7 di maggu. Tazeqqa teččur armi dayen kan, ayen d-yesbanayen fad n yilmeẓyen i tɣawsiwin am ti.

Lhocine Ourezki

Awal d Oulamara Omar

Nemlal d Omar Oulamara di rreḥba n udlis amaziɣ i d-ihegga usqamu unnig n timuzɣa di Tubiret, ddurt iɛeddan. D Oulamara dɣai yerran di lkaɣeḍ (Iberdan n tissas) ayen yerzan tameddurt n baba-s, Messaoud Oulamar, ad yerḥem Rebbi. Syin akin, yura  »Agellid n tmes’“ d Tullianum, Taggara n Yugurten ». Win yebɣan ad ten-iɣer ad ten yaf baṭel di internet.

______________________________Asebtar 14

Amaynut sɣur

Abdelkader Bouhi

S teɣzi n useggas, afennan Abdelkader Bouhi, netta d astanes swaṭṭan i t-yuɣen.Tura mi yestaḥla yuɣal-aɣ-d ɣer lfen. Yettheyyi-daḍebsi ideg gelment tejmilin d lewsayat.

___________________Asebtar 14

lexsas n laman di tesdawit n Tizi Wezzu

Tamsalt n laman tuɣal-d ɣer lewelha deg tesdawit n Mulud Mɛemri n Tizi Wezzu i yettidiren taggara ya deg yiwet n liḥala n laman ur negriz ara. Aya d ayen i d-yufraren deg tsuddiyin (facultés) d yiɣaramen n tesdawit n Tizi Wezzu ttidirent di lxuf. Tamsalt taneggarut, d tadyant i d-yeḍran deg tesdawit n yizerfan n Buxalfa (la faculté de droit), ass n 29 deg yebrir yezrin, anida yiwen unelmad yettwaweḍ s lmus di tzeqqa n leqraya sɣur sin n yilmeẓyen iberraniyen ur nelli ara d isdawanen. Asdawan-agi yettwawt ɣer taɣmas yettwarfed ɣer sbiṭar n Nedir Mouhamed n Tizi Wezzu, syin wwin-t ɣer Lezzayer tamanaɣt acku liḥala-s d tin i iseɛben, mazal-it ar tura alaḥsab isalen i aɣ-d-yewwḍen taggara aya. _______________________________________Asebtar 12

Snat n twuɣa di tesdawit n Bgayet

Asmi ara d-yekcem leḥmu kan ad d-ddunt yid-s twaɣiwin ikerreh ad isel umdan. Din i t-tuɣ waqila tesdawit n Bgayet ! Ddurt-a yezrin, tadyant tamezwarut yeḍran deg tesdawit n Abderrahmanne Mira, d tiyita s lmus n yiwen n ṭṭbib i ixeddemn deg uɣaram asdawan. Ixeddamen n tadbelt, iselmaden d yisdawanen ḥaren deg tlufa i iḍerrun zdat wallen-nsen, yerna yiwen seg yimḍebbren, amezwaru lḥasun d anemhal n tesdawit n Bgayet, ur d-yenṭiq, ur d-yewwit amek tugart ad nqsent kra deg tedyanin am ti.

____________________________________Asebtar 12

Wali kan !

D ssbiar neɣ d ssuq !

Nugi maḍi ad neddu am nekni am yimdanen ! Melmi ara nbeddel tikli?

D imḍebbren n sbiṭar n Tizi Wezzu neɣ d inerza n yimuḍan yiwet–nneɣ ! « Am lmal am yimawlam ». Ur tufiḍ win yettxemmimen i yimuḍan. Kcem, teffɣeḍ. Subb, ali. Awi, terreḍ. Ahraḥu, laɛyaḍ. Ikelluẓen n cemma. Lekwaɣe&#7693,; tisusaf di lqaɛa, … Ayagi akk sdaxel n umekkan n tujjya. Ad yili Rebbi d yimuḍan !

Ixeddamen n sbiṭar: d afremli, d tafremlit neɣ d aɛessas ; win tufiḍ isuɣ fell-asen. Ttwawaten, ttwargamen. Yenna-as winna : « Anwa i terniḍ a Ɛli? D faḍma- nneɣ ! »

Imejjayen daɣen ur ten-yezgil wara, segmi ara d-kkren, d acetki. Ur ten-nettaǧǧa ara ad xedmen lxedma-nsen. Yiwen n wass ad sen-nekcem ɣer sdaxel n le bloc opératoire, ad asen-nemmel ayen ilaqen ! Tewweḍ-d tinna n Fellag : « Tous les Algériens sont des mecaniciens »

Si beǧǧa n sbiṭar dayen-niḍen… Yiwet n tugna yesdubuyen. Si tama tazelmaḍt ɣer tama tayeffust d les trabendistes, yal wa d acu yeznuzu. Iselsa : d taqendurt, d lfuḍa, d tiferɣas neɣ tibelɣiwin. Rnu-as tagella ttawin inerza i yimuḍan, tagi dɣa ula i d-nini fell-as ! Yuli-tt uɣebbar d telxex. Lḥasun nefres abrid i lefḍayeḥ

Lemmer d lebɣi, sbiṭar d amkan n tujjya, n rreḥma, d talwit. Amuḍin yuḥwaj leɛfu. Ulayɣer ahraḥu d zzhir. Ur aɣ-d-tewwi ara ad nili d sebba n lxiq-is d uqelleq-is.

S tewzel n wawal melmi ara nuɣal d lǧens ?

Ɛebdella Ɛerqub

PAGE 12

Amaynut deg umesni deg Bgayet

Segmi d-ldint tewwura i medden, zemren ad d-aɣen lkiran neɣ ifarguten i usiweḍ n lɣaci, ddḥis yellan zik, ɣer rrekba, yuɣal ineqlab. D At lkiran i yettrajun deg umsafer. Taɛessast ulac, melmi i as-yehwa i yiwen ad isafer seg umḍiq ɣer waye&#7693,; ur yettaf aɣilif.

Nnig umsikel-a, n lkiran d yifarguten, tamacint tɛezzem-d ad d-tefren abrid i nettat. Ad d-tuɣal s wazal-is, am zik-is. Ula d lḥukuma tga-yas-d ahil ; tefka-d asekkud d amaynut i usikel-a.

Ass n 3 deg mayyu yezrin, teqleɛ i tikelt tamezwarut tmacint LGV, ɣef ssaɛa 6 n ssbe&#7717,; seg la gare n Bgayet, akken ad taweḍ ɣer Lezzayer tamaneɣt ɣef 10. S wacu ara d-yeglu d amaynut ccɣel-a i umsafer ? Akken i t-id-yessefhem Yazid Xima, yiwen deg yiɛeggalen n leqdic-a, yenna-d : « Aṭas n ujdid swacu i d-tegla tmacint-a LGV. Tamezwarut d tazzla, zik tamacint tettɣima setta ar sebɛa sswayeɛ seg Bgayet ar Lezzayer Tamanaɣt. Tura ɣef lɛacra ad terseḍ tzemreḍ ad d-tuɣaleḍ deg wass. Ifaguten d tirni-nsen 1ère classe. Ulac lxilaf gar-asen. Zdaxel ufagu ad tḥulfaḍ s rraḥa d laman, lhawa yettwarigli (climatisation). Azlaz-nni n zik d ssut-is yekfa segmi i nɛawed i yiberdan. »

Tamacint-a LGV, d tin ara d-imudden rraḥa i umsakal. Ma d aḥebbus n tmacint ur yettili am wid n zik. Tura deg twilayt n Bgayet ad yeḥbes anagar deg rebɛa yimeḍqan. Sidi Ɛic, Aqbu, Bni Mansur akked Tazmalt. Ad ternu sin-niḍen berra i twilayt : yiwen di Tubirett wayeḍ di Bumerdas. Ad tkemmel akken fiḥel aḥebbus alamma tewweḍ ɣer Lezzayer. Tamacint-a LGV, tesɛa 3 ifarguten, yal wa yettawi 199 n yimeḍqan.

Amesni-ya s tmacint, d win ara d-yeglun s xirla n tlufa yessefraḥen. Gar-asent, asenɣes n tkerrusin d yikumya yettawin ttarran deg sselɛa deg yiberdan.

Ma d ssuma n utiki, yewḍen qrib 700 yidinaren. Win testeqsaḍ ad k-yini ɣlay. Ur as-tzemmer texriṭ la n unelmad la tin n uxeddam menwala. Yazid Xima, yesseggra-yaɣ-d s wawal : « Nessaram ad yeṭṭef deg wawal-is, aneɣlaf n umesni n tmurt-nne&#611,; i yeqqnen i lɣaci belli atiki ad d-yuɣal alamma d 500 yidinaren. » Zzyada i yellan deg ssuma n utiki, ad yuɣal i leqbel n lḥukuma.

Akka d afella, ahil-a n umesni s tmacint ad yettwarfed akken ilaq. Lḥukuma theyya-d 2200 yikilumitren n ubrid i tmacint ara yuɣalen yettawi kan, wayeḍ zdat-s yettarra-d kan. Ad d-ternu ad d-taɣ 64 n tmacinin.

Ait Ighil Mohand

Tasdawit Mulud Mɛemri n Tizi Wezzu

Lexsas n laman yecɣeb inelmaden

Ilmend n waya, inelmaden gezmen-tt di rray n uneḥbus n leqraya mebla tilisa, ɣas akken aseggas n leqraya yewweḍ ɣer taggara-s imi aneḥbus n leqraya s udem unsib ad d- yili di 15 n mayyu, ikayaden n taggara n useggas ɣef tiwwura. I usmekti, tasdawit n Tizi Wezzu, mačči d tikelt tamezwarut i teḍra deg-s tadyant yecban ta, imi deg useggas yezrin, yettwawet yiwen n unelmad zdat n tewwurt n tesdawit s lmus si lqibal n yiberraniyen mebɣir ma yessekecm iman-is uɛessas yellan si lbeɛd n kra n lmitrat.

Liḥala-agi, ur d-terzi ara kan tasdawit n Buxalfa, imi ula d tasdawit talemast n Hasnawa ur teslik ara si tedyanin icuban ta. Ɛlaḥsab n yisdawanen i d-nmuger dinna, tasdawit teččur d iberraniyen, imi iɛessasen ur xeddmen ara lexdma-nsen. Muqran, d yiwen n unelmad, ulac ula snat n ledwar aya yiwen n unelmad yettwawet s lmus zdat n tewwurt n tesdawit imi ẓeddmen-d sin n yimakaren ad as-kksen tifilun-is. Yiwet n tselmad tenna-aɣ-d, ula d arrac imecṭaḥ keččmen ɣer tesdawit ; yekcem-d yiwen n uqcic n 5 neɣ n 6 n issegassen ɣer tzeqqa n leqraya, imi i t-teḍfer ad twali d wukud i d-yedda, tufa-t weḥd-s i d-yekcem ! Aya d kra yimdyaten kan n wayen yellan deg tesdawit. Uɣalen yisdawanen ttagaden ad tili fell-asen tteɛdiya di tesdawit seg liḥala n uluɣu n laman i izaden taggara-ya. Inelmaden wwten s ccedda deg yimeḍebbren i d-yettawin iɛessasen ur nxeddem ara lxedma-nsen. Γef waya, ilaq ɣef yimḍebbren uqbel ad skeccmen iɛessasen, ad ad nadin d acu llan. Si tama-niḍen, yerna-aɣ-d yiwen n usdawan belli, iberraniyen deg la uɣaram n Buxalfa n warrac, keccment s aẓur ṭṭaalaben lmakla deg uristu, mi iseqsa imeḍebber n uristu yenna-as : “ma yella ur as-nefkiɣ ara tuččit ad iyi-wwten di berra !

Deg tama-niḍen, sḥasfen yisdawanen s waṭas ɣef liḥala n tuččit akked tezdeg i ixusen s waṭas deg tesdawit n Tizi Wezzu, ulamma Dulla temmud-d idrimen ilaqen i waya, imi ɛlaḥsab-nsen d ixeddamen ur nxeddem ara ayen yellan fell-asen ! Inelmaden ttɣimin azal n snat sswayeɛ n uraju akken ad ten-id-isaḥ wučči. Akken daɣen i wwten deg lixsas n ttawilat n usiwe&#7693,; amedya deg tesdawit n yizerfan i d-yezgan s lbeɛd n 10 km ɣef temdint n Tizi Wezzu, mbeɛd rebɛa, ur yelli ula d yiwen n ttawil n usiwe&#7693,; ala ifurguyen ! Γas akken llan ddeqs n yimawlan n lkiran ur nxeddem ara akken ilaq. S waya, yettaf-d usdawan iman-is deg tesdawit n Tizi Wezzu am win yettnaḍaḥen mgal n lqella n wallalen, anda llan ur ttwaxdmen ara akken ilaq. Am lmakla ur nettmečč ara ɣas idrimen-is ruḥen, inelmaden ttɣimin i llaẓ i lweqt deg tettserrif Dulla imelyaren, ayagi yak d la mauvaise gestion akked le laisser aller i t-id-ixelqen, d ayen yeǧǧan yiwet tnelmadt ad tini « lukan akka i ẓriɣ ad tili ur d ttawiɣ ara lbak !…»

Dalila I.

Tsdawit Abderrahmane Mira n Bgayet

Snat n twuɣa deg yiwet n ddurt

Tadyant-a, teḍra deg uɣaram n yisdawanen Iheddaden. Ɛlaḥsab yisalli i d-yewwḍen, d axeddam n tedbelt i yewwten ṭṭbib-a s lmus imi yugi akken d-qqaren ad as-dyefk kra n wussan n usteɛfu. Wis ma d tidet neɣ ala imi neṭṭɣar ɣer ssrabes i teɛna temsalt, ḥed ur t-nufi, ḥed ur yezmir ad d-yini.

Tadyant tis snat, d aneḥbus war tilisa i xedmen yinelmaden n tesdawit Abderrahmane Mira deg Bgayet. Γas akken d taggara n useggas, d lawan n yikayaden, arrac d teqcicin i nemlal fran-tt di rray-nsen ur ttuɣalen anagar ma sserḥen-as-d i umdakel-nsen yettwaṭtfen deg Chlef. Deg ulɣu i d-yeffɣen deg unejmuɛ i d-yellan ass n larebɛa yezrin, xemsa n tdukliwin ay senyat ɣef uneḥbus-a.

Murad, yiwen n unelmad yetturaren deg terbaɛt n tesdawit n Bgayet, yenna-d : “mi nruḥ ɣer Chlef ad nurar ddabex n uḍar, ṭṭfen-aɣ yiwen n umyrar ɣer lḥebs imi yekker ccwal gar-aɣ d terbaɛt n tesdawit n Chlef. Wwin yipulisen, ṭṭfen-t ɣer lḥebs. Imdukal-nneɣ mazal-iten-id dinna seg wassen-nni n tlata, qqimen i llaẓ ɣer tewwurt n commissariat, ur d-ttuɣalen almi wwin-d amdakel-nneɣ”. Γer wid ur nebɣi ad ḥebbsen ɣef leqraya qqaren belli amyurar-a yekkes-d lmus ɣer unefray dɣa ṭṭfen-t ɣer lḥebs, ass n letnayen 11 deg mayyu ara ibedd deg uxxam n ccreɛ n Chlef. Rnan-d deg wawal-nsen, qqaren ur zmiren ad ḥebbsen ma yella yiwen yeɣle&#7693,; ma yella yiwen yedda ɣef lqanun iɛeffes-it.

Akka, tidyanin deg tmurt n lqanun i tent-iferrun d ccreɛ ma dimḥeqranit yelha win yekkaten ad tt-yekkes. Simmal yettuqader lqanun n tmurt, simmal tettekkes temḥeqranit.

Djamal Ikhloufi

Amager n udlis amaziɣ di Tubiret

Imalas yezrin, tedder Tubiret deg yiwet n liḥala n tmeɣra i d-yesdukklen tasa d way turew. D Asqamu Unnig n Timmueɣa (HCA) i d-yeswejden rreḥba t-5 n udlis Amaziɣ. Axxam n yidles n twilayt-agi ur yenneqḍaɛ ara seg yimdanen i d-yettasen d tirni iwakken ad ḥeḍren i tmeɣra yecban tagi, yeččuren d sser d usirem, imi ziɣ tutlayt n Massinissa tetteddu ɣer zdat, tettnerni s lmendad n wid i tt-yesɣaren, wid i tt-yettarun d wid iteddun fell-as.

Iɛeggalen n HCA ur bxilen ara s tezmert-nsen iwakken ad ilin di lebɣi n yimezdaɣ n Tubiret ama s yidlisen, s yisaragen neɣ ahat s leqdic-nni i d-ihegga yiwen si tgejda n yidles amaziɣ. Wagi d Ben Mohamed, yesseddan kra n tedwilt yerzan leqdic di tdukla tadelsant. D yiwen n usenfar s wazal-is, imi taɣawsa am ta ur tɛum ara di tmetti. Nettaf-d deg waṭas n tdukliwin imeɣnasen, maca xussen di tmusni n leqdic, d wamek ara sselḥun tiktiwin-nsen. D ayen iɣef ixemmem Ben Mohamed, iwakken ad d-yefk tamusni-s i yilmeẓyen, imi yeẓra yakan ḥala tidukliwin ara yessiwḍen idles s anda ilaq.

Rreḥba-agi tga irebbi i tezrigin akked yimyura s tmaziɣt ad d-ssiwḍen srid ayen xedmen i yimdanen. Am wakken i tella d tagnit i waṭas n yimusnawen i d-igan isaragen ɣef temsal yerzan tutlayt d yidles amaziɣ. Lbiɛ n tektabin s yibuddan d aḥric s wazal-is di temlilit-agi, imi amager n umaru yerna-d sser i udlis. Taluft i d-tettmagar taggara-agi tmaziɣt deg l’Internet d tin iɣef d-mmeslayen waṭas n yimusnawen deg-sen, Said Chemakh, i d-yusan si tesdawit n Tizi Wezzu.

Akken yebɣu yili lixsas, rreḥba-agi tefka-d afud i uselmed n tmaziɣt di Tubiret, tella-d daɣ d izen i wid yenwan yekfa leqdic ɣef temsalt-agi. “Win i as-yennan tamaziɣt tefna, d win iɣelten ayen ur d-iḥer ara”.

M. Smail

PAGE 13

Tizi Wezzu

Isenfaren s wazal-nsen i tifrat n uɣbel n usiwe

Tamdint n Tizi Wezzu tettidir yal ass deg yiwet n liḥala iweɛren deg uḥric n usiwe&#7693,; i d-yettbanen deg uḥbas n tkeryas deg iberdan n temdint-agi ulama imḍebbren ur stehzan ara di temsalt-a. Ilaq ad d-nini aɣbel-agi yenulfa-d deg yiseggasen-agi ineggura anida izad wuṭûn n tekaryas neɣ ayen iwumi neqqar le parc automobile. Aɣbel n uḥbas yiberdan deg yimekwan iberkanen neɣ les points noirs am tqanṭert n Buji, la Tour, neɣ tamdint talemast… Ayagi bla ma nettu liḥala n yiberdan ur newniɛ ara ayen i d-iseglan si tama zzyada n laksidat. Ma nuɣal-d ɣer temsalt l’encombrement i ixenqen tamdint n Tizi Wezzu, sebba tameqqrant d tin n yifurguyen n usiweḍ i yewwḍen azal n 1 200 d afurgu bla wid i ixeddmen berra i lqanun, ur yettqadaren ara isuḍaf n tenhart imi zgan xaqen ad jemɛen adrim. Ilaq daɣen ad d-nesmekti belli imezdaɣ n temdint n Tizi Wezzu, s tamdint taqdimt neɣ tamaynut, zgan ttcektin s lexsas yeglan deg uḥric-a deg les heures de pointes. Ulamma ttawilat n usiweḍ i d-teswej-d Dulla i yellan deg leḥsab n 30 n lkiran, i as-yesqamen summa n 35 n yimelyaren n idinaren, i yettruḥun deg yal tama n temdint snufsen kra taggara-ya ɣef yimezdaɣ. Deg temsalt-agi, inemhalen n uḥric-a ur ǧǧin ula d yiwet n tifrat i wugur ara ladɣa s lebni n les trémies akked tqenṭert deg umkan iwumi qarren la Tour, d useggem n yiberdan ur tefri ara imi azal n tkeryas irennu deg wass ɣer wayaḍ. Si tama-niḍen, ilmend n tefrat n wugur-agi n usiwe&#7693,; yella-d yiwen n usenfar n uheggi n tlata n yimekwan n uḥbas n tkaryas si tama n le boulevard Sttiti akked wannar n Umenzu n wenber. Rnu ɣur-s asenfar n usewjed n rebɛa n les stations intermédiaires berra n temdint n Tizi Wezzu, ansa ara d-ttawin wallalen n usiweḍ iminigen s ttawil n usiweḍ s tejmaɛt iwaken ad ssifsusen acemma ɣef temdint yettwaxenqen

Tawilat n usiweḍ imaynuten i tifrat n uɣbel : abrid n tmacint akked téléphérique.

Ulamma ttawilat-agi d wid ara d-yesqamen aṭas n udrim, abrid n tmacint akked téléphérique uɣallen d nutni kan i d tifrat i uɣbel n usiweḍ deg temdint n Tizi Wezzu. Imi ttawilat-agi ttḥaraben ɣef twenaḍt. I wanect-a, theyya-d Dulla ahil n ubrid n tmacint ara yelḥun teɣzi n 14 ikimumitren, aya s lqidar n 13 n yimelyaren n dinar. Asenfar-agi yelḥan s waṭas ad selken deg-s lecɣal ɣer taggara deg useggas-agi ideg nella 2009. Asenfar-agi deg-s yiwet n la gare ad yilin d tin n tmacint, d tin n tkeryas akked tin n téléphérique. Ma d abrid n tmacint, ad yebdu s temdint n Tizi Wezu ama d Wad Aissi, ad iɛeddi ɣef Kaf Naɛǧa akked uɣaram asdawan Reḥaḥlia. Am akken yella yiwen n usenfar-niḍen ara yesɣezfen abrid n tmacint icerken Tniya d Tizi Wezu ɣef teɣzi n 50 ikilumitren. Deg waye&#7693,; bdan lecɣal d waggur n yebrir yezrin. Asenfar-agi yetturaju ad salint tekbaniyen lecɣal deg-s ɣef teɣzzi n 30 n wagguren ad yessaweḍ ɣer tmanaɣt di lweqt n ssaɛa d 15 n ddqayeq, ad ilint ɣef teɣzi-s sebɛa n les gares. Si tama-niḍen bdan lecɣal n usqerdec n usenfar i useɣzef n ubrid n temacint alamma d tamdint n Iɛeẓẓugen. Ma ɣef ttawil n téléphérique, bdan lecɣal deg usenfar-agi ass n 4 deg waggur n yebrir yezrin, yetturaju ad selken ɣef teɣzi n 8 wagguren. Ttawil-agi deg teɣzi n setta ikilumitren ad yessiweḍ gar Kaf Naɛǧa akked tamdint tamaynut n Tizi Wezzu akked wannar n umenzu n wenber, lemqar n tɣiwant, sbiṭar n Sidi Balwa, ad isellek di lemqam n Sidi Balwa. Asenfar-agi ad d-yesqam 30 imelyaren n dinar. Yetturaju ad yebdu useqdec-ines deg useggas n 2010 ad yessawaḍ 2000 iminigen i ssaɛa. Bla ccek isenfar-agi i d-thegga tnemhalt n usiweḍ ad d-awin tifrat i ccedda n uḥric-a deg lwilaya n Tizi Wezzu, ad yessenɣes seg temsalt n uḥbas n yiberdan d wakken daɣen ara d-yawi ttawil u unegmu i temnaḍin yemxalafen n lwilaya n Tizi Wezzu.

Dalila.I

Bouzeguene

Tamdint yekkufren

Segmi i tebda tkebbanit n Kahrif lxedma zdaxel n tɣiwant n Buzgan, xelqen-d uguren meqqren i temdint-agi acku tuffɣa d unekcum si temdint yuɣal s tmara, imi ṭumubilat d ttawilat n usiweḍ-niḍen ttemlilin-d d tirni ɣef yiwen wakud. Dɣa ɣef tsaεet tamenzut n tsebḥit, tamdint n Buzgan trekkem, ula d tiḥunna ttwaxenqent imi llant tid iwmi yegzem ubrid i uεeddi rnu aɣebbar am tagut, lxedma sɣur n yimetjaren tenqes nezzah i d-nnan imi iberdan ɣzen merra.

Neẓra asenfar-agi n lgaz n temdint s wazal-is, asirem-is mačči n wass-a, imi acḥal n yiseggasen i t-ttrajun yimezdaɣ n temnaḍt n Buzgan. Ahat llan wid ur numin ara ad d-yaweḍ wass ideg ar yecεel lgaz n temdint deg yixxamen-nsen, maca d tidet yewweḍ-d. Acu kan, yessulef ɣef yimḍebbren n tɣiwant n Buzgan ad d-gren ifassen-nsen akken ad ttafen tifrat i ugur-agi s lεejlan.

Islam Bessaci

Iɛekkuren

Asiwe n waman s ixxamen

Ugur ameqqran i ttmagaren yimdanen yal ass di tɣiwant n Iɛekkuren d ugur n waman, acku ulac tudert mebla aman. Γef waya i sutren deg uselway n tɣiwant-nsen ad ten-iɛiwen di temsalt-a. Taɣiwant n Iɛekkuren tesfayed-d seg usenfar-agi n waman i d-yeffɣen di yunyu 2007 sɣur tkebbanit n Hydraulique n Teqsabt n lwilaya n Tizi Wezzu azl n 5 n imelyaren n dinar i usenfar-agi. Usan-d yimḍebbren n tkebbanit n Hydraulique n Teqsabt ɣer tɣiwant n Iɛekkuren xeddmen tazrawt amek ara d-yili usiweḍ n waman s ixxamen. Bdan xeddmen lebruj n waman (chateau d’eau) i d-yellan deg wakal n taddart n At Buhuni i d-yezgan deg unẓul n usammer n tɣiwant. Maca aman saḥen-d i taddart n Iɛekkuren. D ayen i yeǧǧan imdanen n taddart n At Buhuni ad gezmen aman i yimezdaɣ Iɛekkuren yerna sutren deg-sen ssmaḥ axaṭer walan ayen yeḍran d lbaṭel. Γef waya ṭṭwamen n At Buhuni sutren ad xeddmen anejmuɛ d uselway n daira d lwali n Tizi Wezzu akked unemhal n tkebbanit n Hydraulique n Teqsabt di taggara n yulyu 2008. Yessaweḍ unjemuɛ-agi ad yefru aṭâs n tlufa. Di ɣuct 2008, bdan yimḍebbren xeddmen di taddart n At Buhuni. Leqdic ar tura mazal ur ifuk. Ṭamen n At Buhuni Mass Mulud Uqasi yenna-d : «Asmi i nnejmaɛ d uselway n Tmazzya d Lwali n Tizi Wezzu akked unemhal n tkebbanit n Hydraulique nsuter ad seggmen abrid yettawin ɣer lemqam n Sidi Labad Crif, axaṭer hudden-t, yerna yettwaxdem s yidrimen n taddart-nneɣ. »

At taddart n At Buhuni nnan-d : « xas ɛeṭlen deg leqdic n usekcem n waman, maca imḍebbren xeddmen leqdic igerrzen, sya ar taggara n yunyu 2009 ad mmiren deg tbernin-nneɣ. »

Usɛidan Lamiya

Bgayet

Tamridjt

Tirza n lwali

Deg tirza i iga ddurt-a, Lwali n Bgayet Mass Ali Bedrici ɣer tɣiwant n Tamridjt, yegzemn-itt d rray ɣef kra n yisenfaren ara d-yefrurin deg temnaḍt-a.

Deg tazwara, yerza ɣer Laalam anda yesseḥres ɣef wid ibennun axxam n yilemẓiyen ad t-fakken deg lawan-is. Asenfar d win yeddan deg lebni ɣer wazal n 90%, ur as-d-yeggri wayra, ma d lweqt yettɛedday, ur ifukk. Asenfar wis sin d abrid i yettawin ɣer Ibouhatmene, mazal azal 1,5km. Imezdaɣ qelqen ɣef ubrid-a, imi aṭas n tedyanin ara yefru d waṭas n tɣasiwin tijdidin i i yelhan ara d-yesseglu. Lwali yegzem-itt deg rray ad yernu isurdiyen akken ad ikemmel ubrid-a. Γer taggara, yemlal Mass Ali Bedrici d wufrinen n tɣiwant, d uimḍebber amezwaru n daïra akked d kra n tdukliwin iqeddcen deg Tamzidjt. Deg uskasi yellan, ṭṭbib ur t-tesɛi tɣiwant ɣas akken tella tzeqqa n usuji. Yesseḥres Lwali n Bgayet ɣef imḍebber n DSP ad iceyyeɛ deg wussan-a i d-iteddun yiwen.

D.I.

Taskriout

Mbaɛd 9 n yiseggasen n uraju

15 n twaculin sfaydant-d s tmezduɣin

Ɛeddan mgal n 9 n yisegwassen, seg wasmi ttrajunt 15 n twaculin tamezduɣt, di tɣiwant n Taskriout.

Tusa-d tifrat ɣer taggara, acku ṭṭfent twaculin-ayi tisura n yixxamen-nsent. Imḍebber n Daïra n Darguina n Darguina yenna-d « tasqamut ilethan deg ufraq qrib ad tefk ismawen n widak i d-saḥent tmezduɣin-nniḍen. »

Ugur n tmezduɣt iḥuza acḥal d amdan, liḥala ideg tidirent twaculint d tin iweɛren, ṭṭiq d yir liḥala akked d uraǧu acḥal n yiseggasen. Amur ameqqran seg wid yettrajun acḥal n yiseggasen, kran ɣer wiyaḍ neɣ kemmlen-as akken deg ddiq deg tmezduɣt n yimawlan.

Djouher Chili

Tubiret

Tajmilt i yimesjarnen

Ass n 3 deg mayyu d ass agreɣlan n tɣamsa. Lwali n Tubiret, Ali Bouguerra, yesnubeg-d akk imesjarnen yellan di twilayt iwakken ad asen-yerr tajmilt ɣef leqdic-nsen deg unnar. Deg uxxam n yidles n temdint n Tubiret i d-teḍra temlilit-agi. D tagnit anda i d-yella usqerdec n waṭas n temsal icudden ɣer tɣamsa d wuguren i d-ttmagaren ineɣmasen deg unnar. Ali Bouguerra yewɛed inebgawen-is, uguren-nsen ad afen tifrat yerna ad yessaxfef fell-asen taɛkemt. Kra yellan daɣ d ajdid, atan imḍebber amezwaru n Tubiret yegzem-itt di rray iwakken ad d-yessewǧed ahil n temliliyen gar-as d yineɣmasen. D acu kan, iger-d tiɣri anda i d-yenna : « amer d lebɣi, aneɣmas ad d-yettawi isallen akken llan, anda ara ilint temcukkal ilaq-as ad iẓer akk tamiwin teɛna temsalt. » Mebla ccekk, awal-agi yerza taluft-nni n tɣiwant n Haizer, anda kra n yixeddamen wwḍen xedmen “la grève de faim” zdat uxxam n twilayt.

D timlilit anda yesnemmer lwali ama d wid yellan deg usqamu aɣerfan aɣelnaw (APN) neɣ tajmaɛt n lumma (Sénat) ɣef leqdic-nsen d ufus n lemɛawna i d-fkan d tililit di lmendad di tisin n waṭas n yineɣlafen ɣer Tubiret.

Am waken i ifures tagnit Ali Bouguerra ad d-yesmekti kra seg yisenfaren imeqqranen i yessedduy, dɣa yenna : « ur bɣiɣ ara ad iyi-tcekkirem ! ttxebbiret-iyi-d s wacu i

ixussen ».

M. Smail

Am win iceṭṭḥen i uderɣal

“Telzem-iyi tkkefart !”

Lexmis tameddit, akken kan tfuk rreḥba n udlis amaziɣ(ih,jamais terrati la délégation n At Rgad rreḥab-nni), yenejmaɛ Kaci l’angoisee, Sadiya n l’euro d Rezqi ɣer taddart. Yettraju-ten yinig dans le temps. Dayen, ddisidin ad rekben tamacint n zman. Inig est prévu ɣef ṭnac n yiḍ. Ddurt i iɛeddan, i mmsefhamen ɣef taluft-agi n yinig dans le temps. Rran Dezdeg d ccif : yuɣal d le colonel Dezdeg.

Am colonel O’neil n SG1, d netta ara yettrayin seg mi ara kecmen tamacint n zman.

Yuɣ lḥal, yewwi-d Kaci kra n les DVD n stargate i Sadiya n l’euro bac akken ad tesɛu une idée ɣef wayen tt-yettrajun.

– Ihuh a kaci, yewɛer ssuq-agi n Stargate !, i as-tenna ass-nni

– Mais non a na Sadiya, Stargate d sinima !

– I nukni ?

– Nukni, d la réalité ya mḥaynek !

Seg wass-nni ara ass-a, twala Sadiya n l’euro Xemsa u xemsin n les séries n SG1.

Akken kan twala la série tamezwarut, terra ɣer Malḥa la pédale, taxeggaṭ n Taddart. Tekmand-as tlata n tjiliyin tiwraɣin d tlata ibuniyen d iwraɣen daɣen. Rnu tegziji di Malḥaa ad d-tesseddu di tjiliyin d ibuniyen aferciḍ n imaziɣen., akka i teqqar i le

“Z”-nni n tfinaɣ.

Ihi, lexmis lewhi n leɛcra n yi&#7693,; tuɣ kaci l’angoisse d Colonel Dezdeg deg wexxam n Sadiya. tefka-asen tijiliwin d ibunitin, tenna–asen :

– Ur nkeccem ara kan akka tamcint n Gamma a mon colonel Dezdeg.

– Amek?, i as-d-yerra Dezdeg

– Tlezem-yi tkkefart ma nekcem-itt, ḥala ma tezliḍ yiwen uyaẓiḍ a colonel.

Yemzel uyaẓiḍ-nni. Terreẓ Sadiya

tafeqluct n waman s amnar n tewwurt n tmacint, tessegra-as-d: “aman d laman, aman d laman…”

– Dayen teqdeḍ-tt ?, i as-d-yenna s

wecmumeḥ Kaci.

– Dayen a mmi! lmalayek tiḥninin ad ddunt yid-neɣ. Acu kan, txus…

– Acu daɣen ?

-S anda ara nner a colonel?

-Ihuh! taggi ur senxemmem ara!

Dɣa, qqimen ad as-xemmen. Colonel Dezdeg iwala belli ilaq ad inigen ɣer 1988, ad ẓren aselway n yimir-nni wa d as-mlen s anda tessaweḍ la constitution

d-yesnulgfa. Mais, Sadiya ur tt-yeɛǧib ara lḥal :”ad nruḥ s anda i d ak-yehwa a colonel, lamaɛna tlezmi-yi tkkefart ḥla ma nezwar ad ẓreɣ yemma d baba, ad fell-asen yeɛfu yerḥem.

ayen d-tenna Sadiya yeɛǧeb le SG1 n la planète At rgad. Rriglin tamacint n zman de sorte ad ten-tessiweḍ ɣer AT RGAD – 1955

[email protected]

PAGE 14

Abdelkader BOUHI

“Ttḥewwiseɣ i uqerruy lefhama”

Ikemmel asebtar 11

Bouhi seg yinuẓar imezwura yettwassnen aṭas di temdint n Bgayet. Mi t-neɛna ad t-nesteqsi ɣef tezmert-is, yerra-yaɣ-d s wawal : « Tura staḥlaɣ. Aparasyun-nni i xedmeɣ di Lezzayer, yejji. Ma d tura aql-i bdiɣ leqdic ɣef uḍebsi ajdid. »

Abdelkader Bouhi yebda ccna deg temrawt 80. Asmi yeqwa zzdiḥ d leqdic ɣef tmaziɣt. Deg tallit-nni yuli, ɣer Fransa isekles-d aḍebsi-ines amezwaru “ɛamayen ar d-ɛeddin.” Din i yemlal d Salah Saadaoui, i s-d-imudden tallelt meqqren. Yeffi-yas-d rray n unaẓur, yeṭṭef-as-d dderbuka, isečč-it yesgen-it ɣur-s… Iseggra-yas-d anagar s wayen yelhan. Tasfift-a dɣa, teqqim-d d later armi d asmi d-yerna tin yuɣen azwel “anda la-tt”, sway yettwassen deg yiseggasen-a.

Ar wass-a, Bouhi isekles ṭnac n tkasiḍin. Tikasiḍin ideg i d-yettader deg tugett n yisental, lemḥayen n ddunit, d uɣbel n tudert n umeɣbun, neɣ n win yettu rrbeḥ ur yuklal. Fiḥel ma yettu addal. Yecna daɣen ɣef MOB d JSMB.

Ma d aḍebsi-ya aneggaru i d-yettheyyi, anaẓur yettwasnen aṭas deg Bgayet, yebɣa-t akken ad yezdi aseqqen d lewsayat n yimawlan i tarwa, d lewṣayat n umeqqran i umeẓẓyan. Ad naf isteqsiyen yeččan ulawen n Yizzayriyen. Anda tleḥḥu liḥala n yimezdaɣ n tmurt ? Acu i aɣ-d-yettrağun akka d afella ? Anwa imal ara d-nmager deg wannar n tdamsa neɣ deg win n tsertit neɣ deg win n yidles.

Asentel n ccna “ččan, swan, rwan”, d win yerran ɣer rrif akk ayen i d-ttqeddimen ikabaren. Ma ibuṭi yiwen acu lfayda yesɛa, ma ur ibuṭi acu n rrbeḥ ara yaf ? Deg ccna-nniḍen, yefka-d asteqsi i lḥekkam n tmurt. Lxir akk tekseb tmurt, ama d imdanen ama d lɣellat yezgan ddaw wakal, ɣer taggara aɣref yettidir deg ccer d lqella n temɛict.

Am tal tikkelt afennan Abdelkader, isedda kra deg tfelsafit-ines. Deg ccna « Ssuq”, yeḥka-d timlilit-is d tejjar. Mi yekcem ssuq, yesteqsa-t-id yiwen seg-sen, ɣef wacu yettnadi da Abdelkader ? Yerra-yas-d : « Ttḥewwiseɣ i uqerruy lefhama/Mačči i uɛebbuḍ lmakla. »

Akken daɣen i d-yura yiwet n ccna, isem-is “Ay Ibjawiyen ɛzizen”. Acennay yebɣa-tt ad tili d tajmilt i wid merra i d-yufa ɣer yidis-is d yidis n twacult-is. Wid i as-d-imudden tallelt asmi tt-yuḥwağ.

Ma d aɣanib yextar Bouhi i uḍebsi, d win d wi yuɣ tanumi. D win anda yettwassen. Yexleḍ cwiṭ n Folk music d cceɛbi. Gar yifennanen i d-yezdin afud akken ad tgerrez tmuzigt, yella Salim Genduz. Akken daɣen llan wid d-yusan si Lezzayer tamaneɣt.

Akken dɣa i aɣ-d-isefhem Abdelkader, aḍebsi-ya, ad d-yeffeɣ ahat ɣer wussan imezwura n unebdu.

Ait Ighil Mohand

Tameɣra n teɣzalt

Taɣzalt teɛreḍ tizitt ɣer tmeɣra-ines. Asmi i as-teɣra s tilifun, tenna-yas :

– Allu ! Tameṭṭut tizitt, ma tujdeḍ as-d ɣer tmeɣra-inu.

– Smeḥ-iyi kan a taɣzalt, ur zmireɣ ara ad d-aseɣ ɣer tmeɣra-inem, meɛna tilifuni-as i tewtult. I as-d-terra tizitt.

Taɣzalt teddem tilifun tessawel i tewtult, tenna-yas :

– Allu !

– Menhu, i as-d-terra tewtult.

– D nekki d taɣzalt. Ma tujdeḍ as-d ɣer tmeɣra-inu.

– Aqlin ujde&#611,; ad d-aseɣ yerna ad d-awiɣ yid-i ikɛeb.

– Yerbe&#7717,; ar tmeddit. I as-d-terra teɣzalt.

Tameddit-nni, taɣzalt telsa ssebaḍ-is n ṭṭalu, terna-yas taqendurt d tazeggaɣt baca ad testeqbel ikɛeb akked tewtult.

Rahmani Ɛadel

Anelmad deg uɣerbaz amenzu An Nasr

Anerni-nneɣ s usnerni n Tmaziɣt

Aselmed n tmaziɣt yettnerni, yal tikelt yettawi-d amaynut. Tazelɣa n tnila d ujerrid n tuqqna ǧǧan amkan i uselmed s usenfar, fkan tilelli i unelmad almi yuɣal yenulfuy-d tiɣawsiwin yeǧǧan acḥal deg-neɣ yewhem. Wigi d inelmaden deg uswir amenzu (primaire) deg uɣerbaz Iffis Lɛerbi deg Uqbu. Yahia, Lydia, Yanis, Mokrane d yimdukal-nsen bdan ttarun timucuha timeẓyanin. Segmi ufan iman-nsen, uɣalen ttawin-d tiktabin n tmucuha yuran ama s taɛrabt neɣ s tefransist, xeddmen tasuqilt. Dɣa dagi, inelmaden sufuɣen-d kra akk kesben di tmusniwin iwakken ad rren iḍrisen-nni ɣer tmaziɣt. D axeddim s wazal-is, imi aselmad-nsen Ali Boufrouche, yettili-d di lmendad d amɛiwen. Cwiṭ akka, semɣin-d yixulaf-agi afriwen, bɣan ad aẓen ɣer zdat. Ihi, bdan ttnadin les dessins animés ttmuqulen amek ara xedmen. Ufan-d yiwet n tikti, ad ǧǧen tugniwin akken llant, ma d ssut d nutni ara t-ixedmen. Win ur neẓri ara acu iɣer sawḍen ahat ur yettamen ara. Ihi d tidet, inelmaden-a rran deg yiwen n CD asenfar-nsen iwumi semman “Mm uqelmun azeggaɣ”, anda nekni ad nettwali tugniwin, ad nsel i ssut n warrac-agi yeṭṭafaren tigawin akken llant.

Tettunefk-aɣ tegnit neḥḍer mi d-beggnen axeddim-nsen deg yiwet n temlilit deg Uqbu, nemmeslay akka yid-sen, nnan-d :

– Yahia : Almi d tura i yi-yeɛǧeb lakul, imi xeddmeɣ s lebɣi-w, ttḥareɣ ad d-yas lawan n tmaziɣt. Matoub yecna ɣef tmaziɣt, wiyaḍ uran tiktabin, nekni ad nexdem isenfaren yecban wigi iwakken ad tennerni tutlayt-nneɣ.

– Lydia : Nekk almi i xeddmeɣ isenfaren i sneɣ ad aru&#611,; ad d-ɣreɣ. Ur umineɣ ara ad awḍeɣ ad mmeslayeɣ akka, ad ḍefreɣ tugniwin. Zi&#611,; asmi i aɣ-tettunefk tegnit, nuɣal nezmer i yal taɣawsa. A wi yufan ad nɣer s ubrid-agi tangawin-niḍen.

Ayen i d-yerran lwelha-nneɣ s axeddim n yinelmaden-agi d ass n temlilit-agi yusa-d yiwet n ubabat ad yawi mmi-s ad ruḥen ad rzun ɣer taddart-nsen. Aqcic-nni, yugi ad yeddu d baba-s, yessenyaf ad yeqqim di lakul. Aniwa ara k-yinin ad yaweḍ unelamd ad yessenyaf lakul ɣef uxxam ? D tidet, akka i d tamaziɣt tura, akka i d aselmed s usenfar.

M. Smail

« Ur nettwaɛzal ara di ddunit, ɣas tella tsusmi n ɛecrin leqrun »

Ikemmel asebtar 11

Partager