Ttkemmilen yimiyupaten-a tizrawin

Partager

Akken neẓra, addad n tesdawiyin di Lezzayer s umata, ama si tama n tneflit neɣ n uswir, ur yelli d win yessefraḥen. Lexsas i n-yellan, yeǧǧa isdawanen imiyupaten abeɛda, d yimeɛḍar s umata, ur ttafen akk iman-nsen di tesdawiyin imi weɛrent tegnatin ideg ɣɣaren, neɣ ideg gganen daɣ. Ulac ama d tadrimt i ilaqen, ama d amɛiwen n tudert tinmettit (AVS), ama d iberdan i wawwaḍ (accessibilité), ama d ttawilat-nniḍen i asen-yettarran liḥala teshel di tesdawit, neɣ di tnezduɣt tasdawant. Ulamma llan ddeqs n yigrawen i ten-yettḥuddun, i yekkaten ɣef yizerfan-nsen, am tddukkla n yimiyupaten n Bgayet (DEFI), wanag ulac ad seggmen lecɣal akken ad tgerrez liḥala-nsen. Tewɛer n tegnit armi ddeqs seg-sen i issuturen lviza n tezrawt i Fransa akken ad unagen ɣer din, ad kemmlen dinna i umecwar-nsen n tɣuri. D asirem iɣer wwḍen kra seg-sen, imi ḥemmlen taɣuri, ur bɣin ara ad d-ḥebsen di tesdawit.

Dɣa, iseggasen-a ineggura, llan yimiyupen i yessawḍen rzan ɣer Fransa, ttkemmilen akka tura tizrawin-nsen dinna. Ahat ad d-nebder win ifersen abrid deg, Lbacir Buqir, mi yunag ɣer Fransa ikemmel tizrawin-is, yerna yercel ad yebnu tawacult. Syin, ḍefren-t yimiyupaten-nniḍen, yecban atmaten Muḥend-Saɛid Igi d Crif i yusan aseggas-a kan. Am wakken terza Ḥayat Benkerru i d-yewwin duktura di tsenselkimt ayyuren-a yezrin. Seg-sen, yella daɣen Talbi Farid i yunagen mačči aṭas-aya. Ad d-nesmekti d akken ttaɣen di Fransa armi azal n 900 n yiyuruten, rnu sɛan azref i umɛiwen 4 n yisragen i wass. «D asḥissef mi ara nwali liḥala n yimiyupaten-nneɣ di tmurt-nsen. Ilaq xersum ad ten-iɛawen uwanek ugar si tama n tedrimt», i d-tenna Nura Ayt Ɛebderreḥman, taselwayt n tddukkla n yimiyupaten n Bgayet.

M. K.

Partager