Accueil Tamazight Yettwasbedd-as usebdad deg Wat Yanni

Asmekti n tmettant n Idir

Yettwasbedd-as usebdad deg Wat Yanni

382
- PUBLICITÉ -

I lmend n usmekti amezwaru n tmettant n unaẓur ameqqran n ccna taqbaylit Idir, tiɣiwant n At Yanni s ufus n tallelt n teseqquma n tudrin, suddsen yiwen n leqdic s wazal-is si 30 yebrir ar 02 maggu 2021. Ihi deg wass n 30 yebrir, yella-d usunẓu n usebdad n Idir di taddart n At Leḥsen deg ugni sdat uxxam-is s tilin n yimḍebbren idiganen d waṭas n yimdanen. Yella-d wawal ɣef tudert-is d umecwar-is asdawan d unaẓuran sɣur Mass Mouloud Lounaouci akked Mass Hend Sadi; sin n yirgazen ixedmen aṭas i teqbaylit deg Umussu adelsan amaziɣ (MCB), u xeddmen ar ass-a. Syin ɣer-s, tuɣal-as tejmilt s yisefra d usmekti n tezlatin-is deg-sent: Sendu, Tamacahut, Baba inuba, Cfiɣ amzun d iḍelli akked tiyaḍ s ɣur Ali Meziane, Djamel Kaloun akked talilt ‘’chorale’’ n At Yanni.

- PUBLICITÉ -

Ikemmel wahil ussan n 01 d 02 di magguu s temsikniyin n umecwar-is seg 11h ar 19h d krad n wuḍan n usmessu anaẓuran. Ayen yexdem Idir i ccna taqbaylit s umata, urǧin nezmer ad as-nerr tajmilt ara yawḍen temɣer-ines. Ass-a, At Leḥsen, At Yanni d yimaziɣen anda ma llan, ḥeznen, ttrun Idir, imi iruḥ-asen yiwen seg yizumal d tgejdit i ten-yesuznnen acḥal n yiseggasen-aya, i d-yesnekkren acḥal n tsutwin, s ubrid i d yenjer s snitra d wawalen-is yettaken abeḥri i turet.

Ad kfuɣ awal-iw s usefru s wayes id-as rriɣ tajmilt ass mi yemmut :

“Ikukra-ɣ aɣbel n lmut,

Tekka-d di tewwurt,

Tergagi Tama Ufella.

Yal azniq ay srugmut,

Argaz tameṭṭut,

Agni yeččur d isefra.

Yeɣli umendil di tefsut.

Am memzur ttut,

Teggujel Baba inuba.

Idurar, rran-d ṣṣut,

Ɣer Rebbi dɛut,

Ad-as yeg amdiq di rreḥma”

‘’Qqimet a leḥbab di slama…’’

Yezri useggas ɣef tmettant n ucennay Idir. Ayen akk ara d-nini fell-as, drus. Akken yebɣu yuzzel yimru fell-as, drus. Idir mačči d acennay am yicennayen-nniḍen, Idir d aɛeggal di yal axxam aqbayli. Anaẓur d yiwen umdan i ixeddmen i tmetti-is, d yiwen i yettḥulfun s wayen i yettidir ugdud-is. Anaẓur, d taftilt n ugdud, d win i yettaṭṭafen afus i yimeɣban ur nezmir ad d-nenṭṭeq. Anwa ur nessin ara ‘’A baba inuba’’? Anwa aselmad n tmaziɣt ur tt-nesselmed ara deg yiɣerbazen i yinelmaden-is? Anta tagnit anda ur d-teddi ara tezlit-agi ? Anwa i yebdan aḥfaḍ n snitra mebla ma yezwar s tezmilin n ‘’A baba inuba’’ ?

Tizlit i d-yeddan deg usaru i yettwasnen deg umaḍal merra : “Ce que le jour doit à la nuit”. Anta tameɣra anda ur d-tɛedda ara ‘’Zwi-tt rwi-tt’’ anda leɛmum lexwal iḍulan, ur cḍiḥen ara s tezlit-agi ? Ulac win ur nessin ‘’Tamacahut n tsekkurt’’ i terriḍ d tizlit i yeččuren d lemɛani. Ass-a, Azwaw s umendil awraɣ akked tin i d-yersen ad tecḍeḥ, ḥeznen imi truḥeḍ anda ur d-ttuɣaleḍ, maca si tama-nniḍen, teǧǧiḍ-asen-d ayen swayes ara qablen azekka n yidles-nsen, azekka n ccna amaziɣ-nsen akken qqaren : ‘’Xas teǧǧiḍ-aɣ, maca teǧǧiḍ-aɣ-d’’.

Win ara yeslen i tezlit “Cfiɣ amzun d iḍelli”, d awezɣi ur yettuɣal ara ɣer temẓi-is, d awezɣi ur d-yessmektay ara yemma-s akked lḥif i ssɛeddan leqbayel n yimir-n. Ad yemmekti s kra n tmecṭuḥt i yesɛedda. S tezlatin-ik, tesuzzreḍ imeslayen n teqbayli, tessuliḍ-tt s tezlatin-ik deg umaḍal merra imi tecniḍ akked waṭas n yicennayen imucaɛen deg umaḍal. Tewwiḍ-d tiɣri n ugdud anda i d-temmeslayeḍ ɣef tlelli, lḥerma d tdukli akken ɣer taggara, ad tiniḍ belli anect-a yakk ilaq-as lefhama. Tizlit-ik, d tamsirt ara yeḥwiǧ yal yiwen di tudert-is. Tesneṭqeḍ-d agdud i yettnadin amur-is, tutlayt-is d tamagit-is.Tenniḍ-d ayen bɣan warrac : “Ma d turra, kkret ad telḥum d nnuba n wid meẓẓiyen”. Anwa ur nekkis ara lxiq gar yimeddukkal s tezlit Awah awah? Ur tettuḍ ara tameṭṭut imi i as-terriḍ tajmilt s tezlit uletma, anda i d-tulseḍ tidet qerriḥen i tettidir tmeṭṭut taqbaylit di tmetti n zik i yellan tettwaḥqer, tettwaɛzel, acku d tameṭṭut i tella.

Teqqimeḍ kan deg usentel n tmeṭṭut tekkreḍ turiḍ tabrat i yelli-k ‘’Lettre à ma fille’’: Tenniḍ-as : (‘’Teẓriḍ a yelli, llant ɣur-nneɣ kra n tɣawsiwin, ur tent-id-neqqar ara!’’) “Tu sais ma fille, chez nous, il y’a des choses qu’on ne dit pas!“ Deg umnafeq, tecniḍ ɣef leɣder gar watmaten, amek ara as-teḍru ‘’i bnadem amessas i yettasmen si gma-s’’. ‘’A-t-aya mmi, simmal yettnerni, mimmi, ad yemmeslay s teqbaylit, ad tt-yecnu, ad tt-yecḍeḥ, ad tt-yaru, ad tt-yecbeḥ’’. Dagi, d yiwen n yizen i yimawlan akken ad sslemden i dderya-nsen taqbaylit imi d nettat i d tigejdit. ‘’Yeɣli-d ṭṭlam ɣef tmurt, asmi i d-tewweḍ lmut, tewweḍ-d, teẓẓel-d afus-is, a yemma yemma. ‘’ Yal wa yegguni tawwurt, argaz tameṭṭut; yettergigi ɣef warraw-is, a yemma, yemma’’. Tura, ‘’Yeḥḍer-d rrwaḥ’’, truḥed, tennid-d : ‘’Qqimet a leḥbab di sslama, a wid-ak i aɣ-iḥemmlen…’’, (…) ‘’smaḥ deg ulawen

C.Dahlal/S.Yamani

- PUBLICITÉ -