Adrar n Fad : Asmekti n tefsut taberkant

Partager

Seg wakken tezga teccenṭuṭṭef deg kra n wayen yeɛnan idles, tuɣ tannumi. Ur tezmir Tdukkla Tadelsant Adrar n Fad ad tewwet ad tɛeddi ɣef uzemz-a amezray (date historique) n 20 yebrir war ma thegga-d kra n warmuden (activités) idelsanen – deg-sen d asmekti n tecriḥin n tmetti merra, rnu-as d assawki n tefrit (conscience) ladɣa n yilemẓiyen.

Deg wayen yettwajerrden deg wahil d ddeqs s taẓayt-is, anida i d-llan temzikknin (expositions) n yidlisen ed wayen akk icudden i tdeyyant n tefsut taberkant – acu i d-yeḍran gedged, amek, ed iwacu. Nnig n waya, wid i ibedden i ccɣel heggan-d timzizzelt gar yinelmaden n tmaziɣt n sin n yiɣerbazen ilemmasen: win n Tregragt ed win n Tizwal, akked umsiẓwer gar yinelmaden dima, n uḍris i icebḥen yuran s tmaziɣt.

Ayen ur tettun yigerdan daɣen d ayen akken i d-yellan bedemma i nutni: Analas-Amedyaz ilemẓi mass Fares Idir igerrez tufat s tafat i d-iqewwer s imeslayen yessinigen n tmacahut Mḥend Uccen, d ayen i d-yernan acmummeḥ i wudmawen n yineglusen yezmummgen yakan. Taggara tella-d tiwit n yimeslayen iweznen, neɣ n yisefra sɣur umedyaz Brahimi Lxiyyer i yesbaɛezqen tazeqqa n uxxam n yilemẓiyen s kra seg yisefra-s, d timenna i yeǧǧan iturawen (présents) sbelɛen ilsawen-nsen almi i d-teɣli tsusmi tameẓẓult (logique).  Wid akk i iḥeḍren i temlilit ttwaɛerḍen deffir n temdelt i yiwet n tgella tafessast swayes yekfa ttiɛad n usmekti n umulli wis kraḍ tmerwin ed ukuẓ segmi yeḍra lbaṭel ɣef uḥdiqen.    

Mhenni Xalifi

Partager