“Ma d rṣas i yneqqen…”

Partager

Matoub Lounès ilul deg 24 yennayer 1956, mi yekker uḥeǧaǧu n tegrawla n Lezzayer, deg taddart Tawrirt Musa, ittekkin ɣer Ath Dwala, deg lwilaya n Tizi Wezzu. D amezian, Lounès yesbeggen-ed leḥmala-s i tmurt-is, tutlayt-is d watmaten-is. S tezlitt iṣṣaweḍ-ed iḥulfuyen-is, tayri-s d lebɣi n wul-is : tilelli d tugdut. Lebɣi-nni i tyeṣṣawḍen ɣer nger-is. Deg 1961 yekcem s aɣerbaz, maca ur yufi ara iman-is maḍi. Xas yemma-s teddez abrid n llakul, iselmaden-is zgan ttceyyiɛen-as-id acku ihedder aṭas, ur iserkad ara iman-is deg yiwen n wemkan, ur yetteḥsis ara daɣen i temsirin. Tbukkemmelt asmi yekkes tira n taɛrabt u yura deg wemkan-is s tmaziɣt. Yella d agrud asmi yugi ad yelmed deg uɣerbaz tutlayt n taɛṛabt. Akken yenna deg wawal-is : «Ma ulac tamaziɣt, ulac, ulac, ulac». Asmi ala yettimɣuṛ, ttimɣuṛen yid-es yiswiyen-is. Mi yebda cna, deg useggas n 1978, yella icennu ɣef tudert n yal ass, yettarra s ya ɣer da tajmilt i tgejda n tezlitt taqbaylit, i ymusnawen d wid iqedcen deg wennar n tmusni, yettcekkiṛ tarbaɛt n ddabex uḍaṛ, la JSK, azamul n timmuzɣa,… ɣef teɣzi n umecwaṛ-is, Lounès isefra ɣef idurara «eleɛmeṛ-iw, eleɛmeṛ-iw, d idurar ay d eleɛmeṛ-iw», tayri imawlan, tin n tmeṭṭut, tin n tutlayt, dunnit, tamurt,…yerra tajmilt daɣen i wid ḥellan-t tfextin n yeɛdawen n tudert, am Tahar Djaout, Smail Yebsah, Rachid Tigziri, Boucebsi, Rabeḥ Stenbouli d wiyyaḍ. Tirga n Lounès, yennuɣen s wawal mgal tingeḥlin, d tadukli, asirem d tegmatt, d wigi i d leslaḥ s wayes zemren imaziɣen ad awḍen ɣer lmerɣub-nsen.

«Abrid ireglen

Ad sen-erẓ asalu

Degneɣ win iɛewjen ad t-id nesselhu

Tamurt iɛetben

Ad sen-ekkes azaglu

Amcum y-icekben

Assen ad ten iru»

Matoub d anaẓuṛ d yennan-n ayen yettwali, s tlelli, mebla tugdi. Yebbeḍ ar almi igger irebbi i wseɣti n umezruy. Yebbi-d amennuɣ mgal tikkerkas lak d lbaṭel. Tixazabiyin n imḍebṛen yellan deg udabu degmi tebbi tmurt timunent ifḍeḥiten-t-id. Xas akken ittbedda iɣelli, acku werǧin yerra aḍaṛ ɣer deffir. Tifidi tebbeḍ ɣer yiɣes, tazmert-is teččaten-t, maca yettkemmil amennuɣ-is s yiles-is. D ayen id d-yenna deg waṭas n tezlatin.

«Xas yeǧǧa lǧehd

iɣallen-iw

Mazal ṣṣewt-iw ad

yebbeɛzeq».

«Yir lehlak deg-i la

yeqqaz

Yegguma ad iyi iḍleq weɛwaz ur ganeɣ ara

Yerra iyi zman deg

umehraz

Mi d d-eɣli tyita ayi tḥaz

Teddegdeg ṣuṛa

Aḍaṛ iteddun

Ur yezmir ara».

Matoub yebbeḍ acḥal n tikkal ɣer lmut yuɣal-ed. Yettwawet mači yiwen n webrid. Yettwaker. Ayagi yak ur t-isaged ara. Ur yessenqes ara di tebɣest-is. Ayen yak yedder werǧin sen-t-yekna i tyitiwin tyuɣen.

«Asirem d lwaǧeb ad yili

Deg wulawen ad yefti

Xas akken lwaɛd ay 

teqqes».

D asirem i d dwa n Lounès. S yes i yettedhan lejruḥ-is akken ad yesɛu cwiṭ n ifadden s wayes ara d-yekker yal mi ara yettwasexnunes. D netta i s yefkan afud ar almi d ass n 25 di yunyu 1998, mi tɣeḍlen-t terṣaṣin n lbaṭel, tama n taddert-is, deg wadeg umu qaṛen Tiberquqin, yettabaɛen taddart n Tala Buɛnan. Wid yettgallan s lmut-is ṣawḍen ɣer yeswi-nsen. Lounès uɣalen-t fell-as tmedlin, acku akken d-yenna «Mazal ṣṣewt-iw ad yebbeɛzeq». Iṣeggaden n tmusni, lewḥuc teǧǧa leḥnana d tirrugza, yettqaṛaɛen ad snegren itran deg igenni, ur ɣḍilen ara ṣṣewt n Matoub, winna ara yettezzin deg imeẓẓuɣen-nsen, ad sen-yectiq lehna. Lounès izgel temzi-s, ilul-ed d argaz, yedder d argaz, u yemmut d argaz. Ayen ttxemmimen wiyyaḍ s tsusmi, netta yenna-t-id, mebla tugdi, s leǧher. 

T.Z.

Partager