Teḍrat-tt yid-sen am uzegḍuf gar lɛecba, llan kan i wakken ad leqben deg widen i ten-yiffen. Iles-nsen yeččur d ssem. Ul –nsen izdeɣ-it dɣel. Ɣef udem-nsen yedbaɛ nḥas. Tala-nni ansi id ttagmen tezga tluɣ. Lefhem-nsen yifi-t fiḥel. Tillin-nsen yifi-tt ulac. Lhem-nsen d tunya deg iqera n wid i –ten ibeɛden. Deg akken lhan-d d wiyaḍ ttun akmaz deg ujeǧiḍ-nsen. Akka i d cetla-nsen. Ḥamlen ad simsen leqlam s tedwet n karuh. Ḥamlen terda s ilefḍen. Akka id sekka-nsen, akka i d-tara seg id uɣan aẓar. Mejir d awezɣi ad ibeddel, meruyet d awezɣi ad yiẓiḍ. Yella deg awal : “abequq ẓdit neɣ qqim muḥal ad ineggi s tamemt”. Iqananen-agi, kecmen ɣer yal amkan , ḥaren imeḍqen ur ǧǧin tirni . Nettaf-iten deg iɣmisen, deg lakulat, deg allalen u miṣweḍ, di leqhawi, deg leswaq, deg lintenet … anda yedda umdan ad yidsen yemlil. Ɣer uqajem akked regmat ulac win ara ten-yezwiren. Lferḥ-nsen mi ara hamjen s yiles deg wid iqedcen di tmusni. Anagaru ḥuzzen s yicer –nsen d Lounis Ait Menguellet s timad-is menbeɛd tameɣra yexdem i lmend n yanayer di tzeqa n “ zenith “ n Lpari di tmurt n Franṣa assen n 11 janvier yezrin.
Acu is id suksen? Suksen-as-id addud id ibedd akked “Charlie Hebdo », suksen-as-d imi id isuɣ yenna : nekk d Matoub Lounes, d Tahar Djaout…amzun akken alarmi d ass-asen id ibaggen Lounis Ait Mneguellet ibeddi-ines ɣer tama n wid yeɣlin s terṣasin n tiselbi n widen ijeɛlen “ Ṛebbi” d ayla-nsen kan nitni. Yuɣ lḥal Lounis Ait Menguellet urd yeɣli ara akked ugafur anagaru ɣer unnar n umenuɣ ɣef izerfan akked tilleli. Si zzman di yenna:
Win iɣ-d yussan
Yewwid ṛṛebi-s d amɛiwen
Anida iɣ-id ufan
Iɣ-ǧǧan widen iruḥen
Kemlen id yegran
Ala d ṛṛebbi d ayla-nsen.
Acimi.. acimi …. acimi…
Meɛna tiɛazegt yesɛab lehlak-is. Akka id as-tedṛa i “umesjarnan” n teɛrabt “ElChourouk” id yesrekkcen lehḍur-is magal amedyaz yellan d aktay n tmurt n leqbayal Lounis Ait Menguellet. Ɣer imayaten n leqbyael Lounis Ait Menguellet d azamul n-usirem, d abrid ɣer yiseɣ. Qarren s teqbaylit: “ leqela n lefhem tetterew-d leɛrur”. Yuɣ lḥal leɛrur si zik id ccer ( imi awal d aciri mačči d asmiri) fell-asen Lounis Ait Menguellet s timad-is :
Ur ttaggad leḥrur
Lbaṭel ur tesnen
Ur qeblen ẓẓur
Mi ara k-id qesden
Nettaged leɛrur
Ur nesɛi ifaden
Ma zegden lehḍur
Alarami tteklen….
Ayen ɣef i tteklen
Ur as tezmired –ara
Taqaɛet ixxamen
Iqjan d iqera
Xemsin mi ara mten
Ad ɛiwden meyya .
Akka di yal zzman, ticki yeqwa useglaf di tejmayɛit ikeffu ṣṣwab. Tenza leḥya am akken qqaren deg tmacahut “la ḥya la ḥamra, leḥbab n ɛmara”. Xuḍi, tɛedda tallit yiwen ur yezmir ad innal acebub seg inaẓuren-nneɣ. Di tallit-nni nezdi wa ɣer wa acku tḥarseɣ-id lmerta. Ass-a mi nemyebḍa am ibawen ɣef lluḥ, wa ijebbed wayeḍ ikerref win id yussan yezmer ad yewwet di Lounis, deg Idir, deg Ferhat, deg Ait Ahmed, deg Mouloud Mammeri ma n nekni neḍḥa-d neggugem nettwali. Tidet yerrez ufrag n lḥerma-nneɣ. Yeftutes ublâd n yiseɣ-nneɣ. Yedegdeg ubruy n lɛaz-nneɣ. Terki teswiɛit alarmi tikkwal d atmaten-nneɣ s timad-nsen iɣ yettawin di leɣlaḍ. Yuffa-d uxṣim tabrujt akken ad iɛeddi ɣer tasga. Wama si zik neqqar : “ a baba wwten-nneɣ, yenna-as a mmi ɛeqlen-nneɣ.” Lounis Ait Menguellet icer diɣ ɣef tadyant-agi:
Afcal-ik anda tufan
Mi asen-yehwa neɣ mi stufan
Snen ad jebden lexyuḍ
Wis ma d ul-ik I yelhan
Neɣ imi tesɛiḍ laman
Ik faqen amek I tetteduḍ
Ak id awin di nnican
Rran-k sanda bɣan telḥuḍ
Asmi bbḍan ayen yak bɣan
Ǧǧan-ak allen-ik a ttruḍ.
Yeqqar diɣen Lounis Ait Menguellet :
Acḥal I tecbeḥ lfetna
D waxṣim id yefka lḥal
Talluft akken ibɣu tella
Tettban sseba n cwal
I waxsim ad yenulfun
Ma ak id yekk seg axxam-ik
Ma tesusmeḍ rebḥen yisɣan
Ma tewteḍ a tt-ḥaẓeḍ d iman-ik.
Akka id aɣ teḍra nekni s leqbayel( asmi teqaraɛen tiɛdawin/ azger ur teẓrin/ mi isen yesexrab aẓeṭṭa) yal mi ara newwet tiyita ziɣ deg iman-nneɣ. Meɣrud iɣ-yeblan, werǧin nessin udem-is almi d tinegura agi. Wama lemmer am zik, tili d awezɣi ad yeṣṣiweḍ umesjernan am “el chourouk” ad ihamej s wawal deg Lounis Ait Menguellet. Lemmer am zik d awezɣi a yettwagdel usarag n umyaru Kamal Daoud deg tasdawit n Tizi Wezzu. Lemmer am zik d awezɣi ad yettweɛzel Zedek Mouloud. Qqaren zik leqbayel: “ma ikcem-ak ucengu s-amdiq  ,;d agma-k id yuffa d arfiq! “. Teḥfa tadukli n isaggasen-nni deg nemyaɛqal anwi id nekni . Ussan-nni deg yenna Matoub Lounes mi yettwet s ṛṣas di Michelet :
Zik ttaggadeɣ
Gma ad yi-ɣder
Assa-gi thadneɣ
S idis-iw yehḍer
Mi yesla reẓeɣ nṭareɣ
Di ttnaṣfa n Jerjer
Yenna-yi ad suɣeɣ
Terwa ak-tt-id jemɛeɣ
Ak-id nneɣ leɛmer”.
Necfa yak ɣef wamek id tezdi tmurt ɣer tama n Lounes Matoub yellan di ccedda. Necfa diɣ amek is rran ṣerf-is leqbayel i Abdalah Kriou asmi id yewwet deg Lounis Ait . Necfa diɣ amek is zmemen immi i umesjrnan Ouazani n “Algérie Actualité” asmi di yedhem Lounis Lounis ɣef tizlit-is “ a lmus-iw” anda is yeqqar : “uffiɣ aɛrab di tefrka-w / serɣet-id s uḥalalas”. Meɛna tallit –nni tura tekfa. Ass-a bayger –nneɣ id nemestufa alarmi is yenna Zdek Mouloud:
Ay at ccna deg ilacacen
La ccenu azekka wi yeẓran
Anda-ken a wid yakk nessen
Anda –ken awid iɣ-icuban
Acimmi akka udrent wallen
Ay imdukal ay iḥbiben
Ay atmaten d imawlen
Ur sliɣ i nnan yeɛdawen
Ssliɣ-as i tsusmi-nwen
Tamla –iyi-d ayen din yellan”
Ait Slimane Hamid
