Gar tfaska d tmedyezt

Qasa TAΣERQUBET d yiwen n yilemẓi n taddart n Tefritin, d win yeddmen agerdas n tmaziɣt seg wul, d aselmad n tutlayt tayemmat deg uɣerbaz amezwaru, daɣen d amedyaz yekki deg tfaska n tmedyet n Udrar n Fad aṭas n tikal, tikelt-a yewwi arraz amezwaru deg tmenna (arraz n yimsefliden), mi yesεa deg tmenna igemmaḍ-a 4,35/5, tettunefk-aɣ tegnit ad t-nesseqsi. D acu d assaɣ yellan gar tfaska d tmedyezt ?

Qasa d aselmad n tutlayt tayemmat daɣen d amedyaz. D acu-tt tmedyezt ɣur-k ? 

Qasa : Uqbel ad meslayeɣ ɣef tmedyezt ɣur-i ad meslayeɣ ɣef tmedyezt sumata: Tamezwarut d tawsit gar tewsatin n teskla, tis snat yes-s i tedder tutlayt akken neẓra dles-nneɣ yebna ɣef timawt dayen yeǧǧan tutlat-nneɣ ad tidir. Ihi tamedyezt ɣur-s taẓayt deg tmetti imi timetti-nneɣ d tin yesseqdacen awal s tuget, tettak azal iwawal, ferrun timsal s wawal ɣur-sen awal maci d awal kan ama d tamedyezt, d inzi… ma nefka-d amedya kra n yinzan i d-yettbeyyinen azal i yesɛa wawal : “bu yiles medden akk ines», “argaz yetteqqan deg yiles”… tamedyezt yes-s i tbedd tezlit taqbaylit, meḥsub d tin yesεan azal d ameqqran imi timetti-nneɣ tesnufus awal. Ma yella d tamedyezt ɣur-i, d yiwen n ttawil gar ttawilat n tẓuri swayes yezmer yiwen neɣ amedyaz ad d-yini ayen yettḥulfu neɣ ayen yettwali akken yebɣa war lqid, d ilelli. Tamedyezt tecbeḥ s waṭas tesεa yiwen n rruḥ acekkit ladaɣa s teqbaylit.

Ma nenna-d tamedyezt d iḥulfan, d acu d tamuɣli-k ɣef waya?

Tamedyezt nezmer ad d-nini d iḥulfan.

Nnan-d imussnawen dakken tamedyezt d lemri n umdan. D acu tenniḍ deg waya ?

 Tamedyezt mačči kan d lemri n umdan neɣ n tmetti, maca ɣur-i aha tesdukkel-iten-tt-id i snat , acku tamedyezt d ilel imi deg-s aṭas n yisental, ad d-ttnulfun daɣen umazal akka ɣer sdat.

Deg yal aseggas aswir-ik yettaẓ ɣer sdat deg tfaska n Udrar n Fad. Dacu d sser n waya ?

 Sser n waya qqaren-tt-id yakan imedyazen i d-yerzan ɣer n udrar n fad, dakken d aɣerbaz n tmedyezt tamaziɣt, ma yella ɣur-i iεedda akkin i uɣerbaz axaṭer yal mi ara d nerzu yettili-d umaynut nesfaya-d deg-s ama deg tmedyezt ama deg yisaragen neɣ deg wayen yellan akk d leqdic dina, aswir-iw n tmedyezt nekk s timad-iw ḥuseɣ yettnerni acku yal aseggas ttaliɣ-d akka deg umyizwer, tikelt-a d wis ukuẓ safi yettnerni uswir. Ma yella d acu yettaran amedyaz ad yesnerni aswir d iεeggalen n tseqqamut axṭer deg uskazel-nsen i tmedyezt d asɣerbel i ttesɣrbilen, ma tufrar-d kan tuklal d ayen ara yeǧǧen amedyaz ad d-yefk ugar, rnu daɣen tafaska tleddi-d allen, amek? Ad teḥsuḍ ziɣ tzemreḍ ad yiliḍ dayen i ak-yehwan d wa ad t-id-tiniḍ akken i ak-yehwa, d ilelli ulac lqid ma terniḍ-as taɣuri sumata.

Tazmilt-ik deg tmenna 4,35/5 . D acu d tarrayt tessemraseḍ alammi tesεiḍ tazmilt tunigt deg tmenna ? 

Mačči d tarrayt mačči, meḥsub mi ara d-qqareɣ asefru ttakkeɣ-as rruḥ d ameqqran, ttawiɣ akk akud-inu yal awal ttakkeɣ-as azal-is, rnu daɣan imir n tmenna ttεiciɣ-t, degmi yettruḥu srid ɣer tmeẓẓuɣt. Aya ur d-yelli ara kan akka, yella-d s lmendad n tfaska imi kkiɣ aṭas n tikkal.

Dacu yettwali Qasa deg tseqqamut n yinezzurfa imaynuten?

Yelha ad ilin yixulaf wid ara ikemmlen abrid, tanemmirt i wid yezwaren. Dacu kan tamuɣli-w lemmer ad rnun cwiṭ axaṭer tamedyezt tesεa taẓayt d tameqqrant, daɣen ula d imezwura sεan taẓayt deg tseqqamut xersum ad d-yeqqim yiwen deg-sen alamma ḥulfan iɛeggalen imaynuten belli zemren ad ddmen, ad refden leqdic yecban wa.

Aɣmis n yimaziɣen : D acu d asirem n Qasa ɣer sdat ?

Qasa : Asirem-iw ad tufrar tutlayt n tmaziɣt akka am tutlayin-nniḍen deg umaḍal, ad nuɣal, ad nettzuxu yes-s wa ad tesεu amkan-is deg tmurt-is. Ssarameɣ tidukkla tadelsant Adrar n Fad ad tkemmel deg ubrid-a imi yes-s ara d-yecreq yiṭij ɣef tutlayt. Tanemmirt-ik s tussda.

Yesteqsa-t: Nacer-Akouche