0al mara d-yaweḍ 14 deg meɣres neɣ 3 deg duǧember ad yili wayen ara d-yilin d asfuggel neɣ d asmekti sɣur kra n tdukkliwin tilsanin (humanitaires), dɣa syin ɣur-s ad d-tuɣal takkit (kullec) tesbek ɣef wayen yerzan ameɛḍur. Ɣas ma netta yezga d amuḍin deg teɣzi n useggas, mačči ala deg sin n wussan. Nnig n waṭṭan-is, yerna-yas daɣen uwanek (Etat) n tmurt-is i ur as-d-nga akk allalen umi itessra i usishel n tudert-is; ama seg tama n tedrimt tamayyurt i as-d-yettunefkayen, dduzan i as-ilaqen am tcelyult taliktrikt, akked ṭṭmana yemmden, ladɣa deg wayen yeɛnan adawi. Rnu, ma neɣra akken ilaq asaḍuf (lqanun) n uḥuddu ɣef umeɛdur, i d-yeffɣen deg mayu n useggas n 2002, ad naf dakken rsen-d akk waqqayen i as-yerran azal, d acu kan ur ttwasmersen (ur ttwaṭebbqen) deg wannar sɣur wid i terza taluft. Tal tikkelt ad d-smektayen kra n yimḍebbren imagraden-nni n usaḍuf i yettḥuddun ɣef umeɛḍur, maca wid yesɛan kra n tezmert deg uswir anedda ugin ad ten-smersen. Ma nemmeslay ɣef tedrimt i d-yettak uwanek i umeɛḍur, acḥal tura d aseggas nettat deg 4000 n yidinaren ɣas ma seg wass-nni tudert teɣlay ayendin ed wayendin. Taceryult taliktrikt, ttakken-tt-id seg xemsa n yiseggasen ɣer xemsa nniḍen, rnu tipyasin-is ur nuḥent. Ma yella ɣef tdawsa (santé) yeḍra uxessar ɣef umeɛḍur, imi ɣas ma yesɛa takarḍa i as-yessenqasen axelles n ddwawi, maca adawi-nni ɣef yiri-s kan. Ayen yellan iban, ɣas ma yella-d kra n ubeddel, meɛna ameɛḍur mazal-it deg tmurt-is meḥqur!
Mhenni Xalifi

