Ɣas yettelḥam-d ukayad n BAK, aṭas n wussan i beṭṭlen yinelmaden n tesnawit Maɛuc Idris deg Tsexriwt. Dɣa, s yisem-is d aselway n tdukkla n Krun (asqamu n taddart), daɣen d aselmad deg uɣerbaz alemmas n Tizwal, nesteqsa Idris n Ayt Ɛmer ed Ḥmed (Gemmac) ɣef rray-is deg tegnit-a!
D acu akka i la iḍerrun deg tesnawit Maɛuc Idris?
Akken i t-id-uriɣ yakan deg yiwet n tiɣri ; d inelmaden n useggas amezwaru ed wis sin i xeddmen tagant (grève) ur ttaǧǧan ḥedd ad yekcem, acku ur qbilen asɛeddi n yikayaden-nsen deg yunyu, yettusemma deg remṭan. Netta ur yezmir unemhal ad asen-d-yeg kra. Taɣtest-a (décision) tekka-d seg uɣlif (le ministère).
Ma yella akken-nni, yaḍra iban-asen-d wahil n usɛeddi deg remṭan?
Ur ẓriɣ. Ẓriɣ kan belli ula d inelmaden n uɣerbaz alemmas ad sɛeddin akk deg wayyur-n. Ihi, yettban-iyi-d ad asen-d-yili ttawil ed tegnit igerrzen i waya.
Acimi deg wussan n tagant ur tettsubbum, kunwi s yibabaten, ad teskecmem tarwa-nwen?
Nella nettaṭar i wannect-nni maca ur as-nezmir yal ass. Mačči d tidak i d tifrat. Aya d ccɣel n tedbelt (administration) n tesnawit i yugin ad d-tesbeyyen iman-is ma tella.
Rnu, tagnit-a ur teffiɣ ɣef yiwen… D wid ara yesɛeddin aBAK i yenṭerren ugar. Maca tura waqila atan msefhamen belli wid yesɛeddayen aBAK ad ɣren, ma d wid n yiswiren nniḍen ur ttekcamen alama i asen-tban.
Anwa i sebba almi ur ɣrin warrac-nneɣ aseggas-nsen akken ilaq?
Nniɣ-t-id ad as-d-alseɣ, d tadbelt n tesnawit i yellan d sebba almi aṭas n wakud i iruḥen i yinelmaden-is. Ihi ala nettat i d sebba seg drus n tzemmar-is.
Amek tettwaliḍ lḥal n yisnawanen i yeɣɣaren deg tesnawit n Ayt Smaɛel ?
Tura akka, sliɣ uɣalen i tɣuri, rnan xeddem asečču segmi i d-yeɣli akken ublaḍ. Maca ad d-nuɣal ɣer wanda ed wamek yebna s uzrab, lemmer mačči akken ur d-iḍerru wayen yeḍran.
Yesteqsa-t: Mhenni Xalifi