d itri yeḍwan igenwan i lebda

Partager

D itri seg yitran n yigenni n tizlit Taqbaylit, d tigejdit seg tgejda i yeṭṭfen sseqf n yidles amaziɣ s umata. D anaẓuṛ i yeṣsawḍen ansayen i ukuẓ n tecwikin n umaḍal. Deg lawan anda i tettwagdel Tmaziɣt di tmurt-is, yeṣṣaweḍ-itt Idir s tuɣac-is ɣer tmura n ddunit meṛṛa. S tezlit-is “A Baba Inuba “, i d-yeskanayen tamnaḍt n Leqbayel, i d-yettmeslayen ɣef wayen yettidir Uzwaw, d lmeḥna i yesεedday di tmetti. Ddeqs n medden i d-yejbed ɣer yidles amaziɣ, uɣalen d imeεcuqen-is. Imi tizlit-agi teččuṛ d lemεani, awalen-is d inagiyen ɣef wazal-is.

Ayen i as-yernan cciεa ugar i tezlit n “Baba Inuba“ d aẓawan-is aḥlawan, i d-yettaran ṛṛuḥ i umuḍin, i yesganayen agrud amecṭuḥ. Ahat d ayen i yeǧǧan lejnas n umaḍal yakk, ḥefḍen-tt, uɣalen yakk cennun-tt. Akken yella deg wawal, d aẓawan d tutlayt i yesddukkulen lejnas yemgaraden. Ad d-nesmekti d akken, s tezlit-agi, i yebda unaẓuṛ Idir amecwaṛ-is, dɣa dindin yekcem ulawen n wid iḥemmlen taẓuṛi zeddigen, daymi i yesmurres seg useggas-is amezwaru di ccna. Ma yella nemmeslay-d ɣef ubrid i d-yelḥa Idir, mačči d aḍṛiṣ n yiwet neɣ n mraw n tweṛqtin ara ad d-naru.

Lameεna s wawal awezzlan, nezmer ad d-nini d akken, seg tazwara n yiseggasen n 70, armi i t-teǧǧa tezmert-is, Idir yella d tizizwit di leqdic-is, d uḥṛic yenǧeṛ abrid-is s ufus-is. Yexdem nnig n tezmert-is, i wakken ad yaweḍ ɣer lebɣi-s. Deg umecwaṛ-is, Mass Ḥamid Ceryet, i yellan d anmahal (Ambassadeur) n temɣiwent Taqbaylit deg waṭas n temliliyin, netta i yecnan ɣef tayri, ɣef tlelli, lɣerba akked tmagit. Idir, yesselḥeq amennuɣ ɣef Tmaziɣt d Teqbaylit di yal amkan. Dɣa yenna ɣef tlelli n ugdud deg tezlit-is Lefhama (Tiɣri n ugdud) : « Mkul agdud yeḥwaǧ tilelli, mkul tilelli teḥwaǧ lḥerma, mkul lḥeṛma teḥwaǧ tadukli, mkul tadukli teḥtwaǧ lefhama ».

Am wakken iweṣṣa di kra n tezlatin-is ɣef tmagit, am tin n “Ay arrac-nneɣ” , deg-s dɣa, iger tiɣṛi i yilemẓiyen i wakken ad ṭṭfen deg usirem, ur berrun i laṣel-nsen, ɣas ad tiqṣiḥ fell-asen teswiεt, imi yenna: « ɣurwet wi berrun i ṭṭbel deg waman, ɣurwet wi tettun yettbeddil zzman ». Meḥsub, ur yeǧǧi ara asentel ur d-yemmeslay ara fell-as. Yal aɣbel, iḥuza-t, yekseb iḥulfan zeddigen. Yefkan azal i tnaṣlit-is, d wansayen i icudden ɣur-s. Yecna ɣef buhan n temsal, Amedya n tezlatin-is: Ssendu, lxiṛ-inu, Zwi-tt rwi-tt, Cfiɣ, Adrar-inu, Amedyaz. Taneggarut-a, d tajmilt i Mulud At Mεemmeṛ. Ass n, 2 deg mayu 2020, tensa yiwet n teftilt seg teftilin i yeḍwan annar n ccna n Teqbaylit. Ass-n, Idir yeǧǧa wid n da i wakken ad yeḍfeṛ imeddukkal-is inaẓuṛen i t-yettṛaǧun deg umaḍal-nniḍen, am Lwennas Meεtub, Sliman Azem, Muḥya, d wiyaḍ.

Tamettant-is, tesseḥzen ulawen n umecṭuḥ d umeqqṛan, di tmurt, neɣ beṛṛa-s, ttwajeṛḥen s lmut-is. Γef waya, i as-rran tajmilt yal yiwen s wacu yezmer, wa yecna-d tizlit-is, wa yecεel ticemmaεin deg uxxam-is, wayeḍ yessuneɣ-it-d. Llan ula d wid i as-yerran tajmilt deg ulawen-nsen.

Agzul n umeslay, ama d inaẓuṛen, ama d udmawen yettwassnen, ulac win ur tḥuza tmettant n Idir. Lameεna, ɣas akka yenǧeṛ abrid n yigenni, mazal-it ad yidir i lebda gar wid i t-iḥemmlen. Di taggara, ad ak-d-nini ar tufat a win i d-yesduqqsen wid yegnen, a win yeṣfeṛḥen ulawen, a bab n wawal zeddigen. Sgunfu di talwit a win ifazzen, a bab n Teqbaylit , a mmi-s n At Leḥsen.

K. K.

Partager