Idurar, d tidet chebḥen

Partager

Tikkelt-a, nerza ɣer udrar, ɣer udrar n Ǧerǧer s timmad-is. Tirza-nneɣ ɣer Temda Ugelmim deg tlemmast n Ǧerǧer, d tamda n waman. ‘’Nesɛa tiɣilt neɣ snat’’ deg tmurt n leqbayel, meɛna ‘’idurar d tidet cebḥen, s uqerruy-iw ar cebḥen’’ akken i as-yenna winna.

Takerḍa n Temda Ugelmim

Tamda Ugelmim, tezga-d deg udrar n Ǧerǧer ɣef 1 700 n limtrat ɣef lebḥar. Akal-is yetabaɛ taɣiwant n Ait Bouaddou, ɣer tama n ugafa. Ɣer tama n usammar, ad naf At Regane, ɣer umalu, llan At Bougherdane, ma ɣef unẓul d lwilaya n Tuburet. Tamda Ugelmim, ɣur-s azal n 3 n yigeṭṭaren deg tjuma-s.

Isem Agelmim akked At Buwaddu.

Ɣef yisem-agi Agelmim, llan snat n turdiwin : yiwet teqqar-d d akken awal-a, lmaɛna-s d tamda. Aya s tmaziɣt n Merruk. Ma ɣef wakken i aɣ-d-yenna Dda Mohamed Achour, Agelmim d leḥcic i d-yettemɣin deg umekkan-nni. Leḥcic-a, ḥemmlen-t aṭas lmal. Mi t-ksan u yuɣal d amecṭuḥ, yettak cbi ɣer uglim mi ara t-tennaleḍ. Ma d awal At Buwaddu, yettunefk-asen imi At tama-agi, ttkabaren aṭas wid i yettruḥun ɣer din. Aya, nwala-t nekni s timmad-nneɣ ɣer yimezdaɣ n tudrin.

Tirza ɣer Temda Ugelmim Seg Tizi ɣer Wat Rgan

Nefka ttiɛad ɣer tmanya n ṣbeḥ ɣer Wat Wasif. Nebɣa ad as-d-nekk i Temda Ugelmim s tama n usammar i wakken ad d-nuɣal s tama-nniḍen. Dinna, diɣ, i nufa imnar (guides) ara aɣ-yawin ɣer umekkan-agi. Llan 3 n yifurguten akked ṭunubil tamecṭuḥt : yiwen ufurgu, yusa-d seg Wat Yanni, wayen seg Tirmitin d Tizi Uzzu, ma d aneggaru, yekka-d seg Tala Athmane. Sin yifurguten-agi ineggura, ddan-d deg-sen yiɛeggalen n tddukkla yettḥaraben ɣef ugama (AJIE) n Tizi Uzzu. Nebda tikli metwal At Toudert. Abrid dayen kan, igerrez. Ass d ass n tefsut, teǧǧuǧeg tmurt. Ddaw ubrid, nnig ubrid, ččuren d imɣan akked tjur, ad as-tiniḍ d imjerǧen n JSK s tizzegzewt n leḥcic d uwraɣ n uzzu. Xas ulamma yenneḍ u yessawen ubrid, meɛna ur aɣ-d-yecqi kra deg-s imi iswi-nneɣ iban : awi-d kan ad naweḍ, ‘’leɛtab ur yettuneḥsab’’. Ihi, awal yettawi-d wayeḍ armi newweḍ ɣer At Rgane. Din ara bdun lecɣal n tidet, syin i nebda tikli mebɛed mi aɣ-weṣṣan yimnar ɣef kra tɣawsiwin : ilaq ad nelḥu d agraw, ur nettemfaraq ara gar-aneɣ ; ur ilaq ara ad nḍegger iḍumman ɣer lqaɛa ; deg taggara, weṣṣen-aɣ i wakken ad netbeɛ iwellihen ara aɣ-d-ttakken yal tikkelt. Abrid ɣezzif mačči d izli, laqen-as yiḍerran iǧehden akked tezmert iwulmen. Yerna nekni gar-aneɣ kra n tlawin yufayen akked sin yigerdan. Amur ameqqran deg-neɣ, d tikkelt tamezwarut ara yexdem tirza am tagi (la randonnée). Ha-tt-an a baba tyita !!!

Seg Wat Rgan ɣer Tiwwura n udrar

Nebda tikli seg Wat Rgan ɣef tesɛa d uzgen (9h30). Akken kan nḍegger asurif amezwaru, bdan wid yesteqqsayen imnar-nni ɣef umecwar. Aql-aɣ deg wadda n udrar, llant tjur mačči am udrar i nettwali sdat-neɣ. Abrid yessawen, s imal yettiwɛir imi skud nettali, skud yessa d iẓra, yettenɣas wakal. Xas akken yezzi, yenneḍ ubrid, meɛna mazal tazmert tettarra-d tiɣri imi d tazwara n umecwar. Nezmer ad d-nini, deg uzgen-agi n ssaɛa tamezwarut, ulac anwa i d-icetkan s kra n wugur. Acu ɣef wakken i nettwali amek i teddunt temsalt, ḥḍer-itt-id kan ad ak-inin. ‘’Leɛtab ur t-id-nettader’’ i aɣ-nnan yimezwura. Ihi, neṭṭef deg umedya-agi, nkemmel deg talin n udrar. Xas akka yebda-d ciṭ n ɛeyyu, meɛna ntettu-t mi ara nettwali cbaḥa n udrar : cbaḥa n talɣiwin n yiẓra-s, tizeggzewt n lqaɛa deg kra n tamawin, cbaḥa n lmal ikessen mebla ameksa, xas akken yella, imi ur yelli kra ara ḍurren. Ulin-d seg tudrin yimeksa-a s lmal-nsen. ‘’Segmi ara d-nessufeɣ lmal-nneɣ deg unebdu, ur yettuɣal ara alamma d ḥertadem. Nkess s nnuba’’. Akka i aɣ-d-yenna yiwen umeksa i d-nufa, s tqabact, deg ubrid-nneɣ. Nuli azal n ssaɛa, syin newweḍ ɣer yiwet n tiɣit iwumi qqaren ‘’Tiwwura n udrar’’. Taqaɛet yellan din qqaren-as ‘’Tamestaɛfut’’ tuli ɣef lebḥar s wazal 1 500n lmitrat. D awal-is i d lefɛayel-is. ‘’At uxxam, bɣan aksum, Rebbi yefka-d lewziɛa’’. Nestaɛfa kra kan n ddqayeq, syin nkemmel abrid. Sdat-neɣ, la nettwali tiɣilt-nniḍen, yerna tewɛer ɣef wakken i aɣ-d-nnan yimnar-nni. Ula d Lounis yeqqar-as ;’’tiɣilt i yekfan fell-aɣ, ad aɣ-d-tban mazal tayeḍ’’. Dagi, ɣur-neɣ lxetyar : yella ubrid ɣezzifen yerna yenneḍ acu kan ur yessawen ara mliḥ, yella wayeḍ ad taliḍ adrar srid meɛna yessawen dayen kan, mačči d izli. Ihi, wid yettxemmimen, ẓran anwa abrid i asen-ilaqen, ma d ibujaden, xelṣen-tt din din. Dɣa, nekk ddiɣ deg yibujaden imi ‘’ḥman idammen i tikli, xas akken ifadden-nneɣ ɛyan’’. Abrid ɣer udrar d icerfan, yessa s uẓru ameqqran d umeẓzyan. Yettbanaɣ-d qrib ad naweḍ s igenni, de toute façon. D aḥric i aɣ-iweɛren kter n wiyaḍ, ladɣa i wid ixussen ciṭ akka deg tezmert. Yal aqeddim s nnehta. Mkul kra n lmitrat, llan wid yesteɛfuyen ama ddqiqa ama snat. Llan wid yewwin tiɛekkazin neɣ iqeccuḍen, tekkayen fell-asen, ttqerriɛent ɣef umili, ɣef ɣelli. Dɣa, d ɣelli-agi i nugad imi ttecgen yiḍerranen mi ara trekkḍeḍ iẓra-nni imecṭaḥ, neɣ anda llan waman. Ar tura, ur yelli kra yellan. Dayen tekfa tiɣilt-agi ‘’tamcumt’’. Xas ulamma mazal tayeḍ sdat-nneɣ, meɛna teshel ma nwala ɣer wansi i d-nekka. Nkemmel-itt s tin tirrugza, yerna nnan-aɣ d taneggarut, syin tettban-d Temda Ugelmim. Newweḍ ɣer tqacuct-is, aql-aɣ 1 900 n lmitrat ɣef lebḥar. Nerra-d nnehta, ur neẓri ma n lferḥ neɣ n ɛeyyu. Sya, abrid ɣer Temda Ugelmim d lewḍa neɣ ciṭ ukessar, dayen-nni i nettraǧu seg ṣṣbeḥ. Abrid ɣur-s ɣezzif ciṭ, meɛna nettwali-tt. Awi-d kan ad naweḍ ɣer din, nettu teqreḥ n usebbaḍ, neɣ n tfekka s umata. Ur nfaq amek i nessers iman-nneɣ ɣef leḥcic-nni aluggaɣ (Agelmim). D nufa n lmakla. ‘’Yeṭṭef-as yinejjel acḍaḍ-is, yufa-d ssebba i yiɣimi.’’ Newweḍ ɣef zzuǧ d rebɛin ddqayeq (14h 40mn). Armi nečča, nerwa i nwala d acu iḍerrun dinna, armi d imir i nfaq s cbaḥa n twizet i yekseb Udrar n Ǧerǧer : Tamda Ugelmim d agerruj n tmurt n leqbayel. Xas ulamma ulac abrid s ṭṭunubil ɣur-s, meɛna aṭas n yimdanen i yettruḥun ɣer din. Nufa ayen din n lɣaci : inelmaden n tesdawit, tiddukkliwin tidelsanin, tiwaculin n yal tama. Llan yigerdan, imɣaren, tilawin  yirgazen, lḥasun d Canada neɣ La d Suisse neɣ awer awḍent tmura-a. Lmal ikess, arrac turaren ddabex neɣ agiṭar, wiyaḍ ceṭṭḥen. Llan ula d wid yesucufen i tasmuḍi. Ruḥ tura kečč fhem-itt. Xas ulamma iṭij d aḥlawan, meɛna yesuɣalay aglim d azeggaɣ, aṭas i d-yebrunzin mebla lebḥar. Dagi, agama yugar amdan, teqqim twennaḍt akken tella.

Abrid n tuɣalin.

Neqqim deg Temda Ugelmim azal n ssaɛa kan. D abrid n tuɣalin s tama-nniḍen. Tikkelt-a nebɣa ad d-nɛeddi s Wat Bouadou. Abrid yessekser (d akessar) yerna ur ɣezzif ara am win i d-newwi mi d-nusa. Acu kan, aṭas diɣ i yekukran akessar, ladɣa, tilawin. ‘’Tura iswi newweḍ-it, yeqqim kan ubrid n tuɣalin’’ i ttsebbiren yimnar wid-nni iwumi ɛyan yifadden akked tfexsa deg yiḍarren. Newwi-d abrid yiwet, yiwet, dac, dac. Nedda-d deg ssira n win yettwaɣen gar-aneɣ. Ula d abrid-a, yessa d iẓra imecṭaḥ akked yimeqqranen. Deg ukessar-a i yeshel ɣelli. Aṭas, dɣa, i yeɣlin, cwi kan ulac tiwaɣiyin. Newwi-d amecwar nukni d iɣezran n waman, d icercuren, nedda-d yid-sen, yiwen ubrid i necrek. Deg tlemmast n ubrid, nufa-d tala i wumi qqaren ‘’Tala n Sidi Amar’’, aman-is d isemmaḍen deg unebdu, d iḥmayen deg cetwa. Akka i aɣ-d-yenna Dda Mohamed Achour i d-yennan, diɣ, ‘’mi ara d-twaliḍ ɣer tala-agi deg yiḍ, ad ak-d-banent tcemmuɛin tizegzawin.’’ Nfures tagnit, yeḥka-aɣ-d yiwet n tedyant ɣef Temda Ugelmim, ha-tt-an ‘’Zik, ttasen-d Wat Meddur n Wat Yeɛla n tama-agi n Tuburet. Ttasen-d ɣer tama-agi, tteksen sser ɣef yimezdaɣ. Syin, kkren yimezdaɣ-agi, udin-asen-tt : ffren-asen deffir n yiẓra, ceyɛen kra i wakken ad ten-awḍen, syin ad ten-tebɛen ɣef Temda Ugelmim. Mi d-wwḍen ɣer din, ffɣen-asen-d yimezdaɣ-agi, snegren-ten.’’ Ula d yelli-s n yelli-s n Dda Mohamed, Dihya n Ath Bouaddou i yellan d tanelmadt deg tesnawit n Tizi N Tlata , tewwi-aɣ-d awal ɣef yimɣan yessajjayen, akka i aɣ-d-tekkes imɣan-a u temmeslayaɣ-d fell-asen : imɣi isergel, yelha i win ihelken sker (le diabète), gerninuc, yelha i lehlak n yidammen (l’anémie), mmseludi, yettdawi lǧerḥ. Nessaram-as i Dihya amecwar igerrzen deg ubrid-agi n tujjya, ladɣa imi teqqar deg tneɣrit n tussna (scientifique). Akka, armi i d-newweḍ ɣer ddaw udrar, anda i nufa la aɣ-ttraǧun yifurguten acḥal-aya. Nekfa tirza-nneɣ ɣef sebɛa. D abrid ɣer uxxam. Xas ulamma nekkaw seg tirza-a, meɛna nefka ttiɛad i tayeḍ ɣer Temda Taberkant deg tama-agi n Udekkar. Yefeɣ-d yakan uḍris i tikkelt temwarut ass n 25 yebrir 2016.

Hocine Moula

Partager