Yuɣal-d deg-s ugrireb n yiblaḍen

Partager

Tuɣal tugdi tezdeɣ ulawen n yinehhaṛen i yettεeddayen seg ubrid aɣelnaw wis 9. Ayagi imi yuɣal-d usaru n ugrireb n yiblaḍen deg ubrid n Uweqqas. Lameεna tikkelt-a mačči am tin yezrin, acku ulac wid yemmuten. Tadyant teḍṛa ass n, 12 tubeṛ yezrin, dɣa grarben-d yiblaḍen deg lɣaṛ yessekcamen ɣer temdint n Uweqqas, neɣ win n tirzi seg Bgayet ɣer Jijel neɣ Ṣṭif. Imḍebbṛen i teεna temsalt, uzzlen qeflen-t i wakken ur yettili ara umahi ɣef yinehhaṛen. Rnu ɣer waya, lɣaṛ-nniḍen i yellan d win i d-yettarran kan, yuɣal d bu snat n tamiwin, yettawi, yettara-d.

Ccil d tifrat yelhan i ddmen yimasayen, meεna ayagi yesnulfa-d ddeqs n yiεewwiqen. Am leḥṛis n yikumyan, zzεaf akked tteqlaq deg wulawen n wid yettεeddin syinna. Aɣbel ur yeḥbis ara dagi, acku taluft-a, tella d tamentilt n yiwen usehwu deg ubrid-nni. Γef leḥsab n teɣbalut-nneɣ, seld abelleε n lɣaṛ amezwaru, ur ttwaxedmen ara ipanuten i wakken ad sxebṛen inehhaṛen s waya. D ayen i ten-yeǧǧan ttruḥun-d s tazzla, amek i yuɣen tannumi. Seld asehwu-a, ssawlen yimasayen n tɣiwant i win ara t-iqeεεden s tazzla i wakken ad yenqeṣ leḥiṣ. Lecɣal n uqeεεed, teṭṭef-iten termist Taṭurkit « Uzgun » , i yesselḥayen daɣen lecɣal n uqeεεeḍ n lɣiṛan n Ɛecba deg Xeṛṛaṭa.

I usmekti, tebda axeddim deg-s ass 14 tubeṛ, tekfa-t deg wazal n 11 n yisragen. Ayen yessewhamen di temsalt-a, d amek ṣṣawḍen kfan deg wakud-a amecṭuḥ?. Γef usentel-a yenna-aɣ-d yiwen: «tadyant-a ulac deg-s turart, axeddim igerrzen ur yessalay ara deg yiwen n waggur. Lameεna astehzi-a ad d-yawi igemmaḍ-is deg ussan i d-iteddun, ladɣa imi d lawan n tegrest. D tudert n yimdanen i yellan deg unnar, ihi yewwi-d ɣef wid teεna temsalt, ad εiwden leḥsab-nsen» .

K. K.

Partager